I december valde Fed att sänka räntehöjningstakten till 50 punkter, detta efter att ha höjt styrränteintervallet med 75 punkter vid fyra möten i rad.
Nick Timiraos skrev vidare att ledamöterna vid FOMC-mötet den 31 januari-1 februari kan komma att debattera hur mycket ytterligare dämpning i efterfrågan på arbetskraft, konsumtion och inflation de behöver se innan de kan ta paus i räntehöjningarna i vår.
Timiraos noterade att Fedledamöter i uttalanden och intervjuer på senare tid har framhållit att en dämpning i räntehöjningstakten, till mer traditionella 25-punkterssteg, skulle ge dem mer tid att utvärdera effekterna av deras höjningar hittills samtidigt som de debatterar när, och vid vilken nivå, räntehöjningarna bör upphöra.
Fedledamöternas konsensusprognos i december antydde att styrränteintervallet skulle toppa på 5,00-5,25 procent i år (i slutet av året). Det skulle betyda ytterligare två höjningar, med 25 punkter, efter den troliga 25-punktershöjningen den 1 februari.
Enligt terminsprissättningen räknar dock investerare nu med att Fed kommer att nöja sig med att höja styrräntan med 25 punkter i februari och mars. Marknadsaktörernas ränteförväntningar har dämpats efter inkommande data och indikatorer som antytt att efterfrågan dämpas mer än väntat, även om arbetsmarknaden har varit fortsatt stark.
Enligt Fedreportern kan ledamöterna vid det kommande mötet överväga två viktiga frågor: hur lång tid tar det innan den fulla effekten av räntehöjningarna påverkar nyanställningarna och den generella efterfrågan i ekonomin? Och hur mycket kan inflationen dämpas av andra faktorer, som minskade flaskhalsproblem och lägre priser på bränsle och andra råvaror.
Enligt Nick Timiraos kan vissa ledamöter komma att kräva att en räntepaus skjuts fram om inte inkommande data försvagas de kommande månaderna. Detta eftersom de tror att tiden mellan att Fed höjer räntan och när detta bromsar ekonomin är relativt kort, och att ekonomin snart kommer att uppleva den starkaste effekten av höjningarna.
Andra kan samtidigt argumentera för en tidigare paus, detta baserat på en tro att det tar längre tid innan räntehöjningarna påverkar den ekonomiska aktiviteten alternativt att räntehöjningarna är mer potenta.