Riksbanken Det vore väldigt bra om vi i något av de kommande två inflationsutfallen ser en tendens till att den underliggande inflationen avtar. Det sade vice riksbankschef Per Jansson till journalister på fredagen.

Han sade att de inför nästa penningpolitiska möte i februari åter får göra en samlad bedömning utifrån inflationsprognosen de då lägger. Men han upprepar samtidigt huvudregeln.

”Vi ska försöka så länge det går att hålla regeln intakt att inflationen ska var ungefär på målet vid årsskiftet 2023/2024, jag kommer helt enkelt att rösta för en sådan penningpolitik som åstadkommer detta”, sade han.

Även om det skulle bli korta löneavtal nu så är det jätteviktigt att man kan se att det i en inte alltför avlägsen framtid finns utsikter för reala löneökningar igen, utifrån en idé om att inflationsmålet sätter grunden för lönebildningen.

”Vi får inte ha en situation där vi återgår till inflationsmålet om många många år, det kommer inte att bli bra för lönebildningen”, sade han.

Energipriserna kan fortsatt stöka till det och givet att övervältringen till konsumenterna har varit ganska stor i år kan det bli störningar, där får man vara observant.

”Men det blir viktigt att se utvecklingen i den mer underliggande inflationen”, sade han.

Han sade att han just nu ser ljust på andra aktörers agerande för att bistå i arbetet med att få ned inflationen.

Den senaste räntebanan fattades utifrån antagandet om löneökningar på 3,5-4 procent och signalerna från parterna har hittills inte visat på ökad risk för löne-prisspiral.

Inflationsförväntningarna har varit stabila och kanske till och med något sjunkande. Samtidigt finns det ett positivt element i att företagens prissättning i stort följt de ökade kostnaderna, enligt KI:s undersökning.

Normalt brukar det vara en partiell övervältring, men om kostnaderna nu förts över fullt ut så har vi inte så mycket mer att vänta från ”övervältringseffekter”. Det borde skapa goda förutsättningar för sjunkande inflation när efterfrågetrycket minskar. Prissättningsbeteendet väntas därmed återgå till något mer normalt, vilket är viktigt.

”När efterfrågan minskar kommer det inte gå att höja priserna på det här sättet. Det är en av de mest centrala kanalerna när vi försöker sakta in inflationen att den situationen ska infinna sig. Där är jag optimistisk men riskfritt är det inte”, sade han.

Ju längre priser stiger mycket finns också risken för att lönerna kommer upp, eftersom köpkraften minskar. Risken för en löne-prisspiral är inte borta.

Han konstaterade att Riksbanken har höjt räntan i relativt stora steg ett antal gånger. När de nu kommer upp till en högre räntenivå, utan att exakt veta var den ligger, så kommer man in i ett skeende där det handlar om att låta den högre räntenivån verka genom systemet och sätta sina avtryck.

”Jag känner och hoppas att vi är nära den punkten och inte ska behöva höja räntan alltför mycket ytterligare. Det är möjligt med gynnsamma inflationsdata att det räcker med 2,5 där vi är nu, det kan man inte utesluta. Det är också möjligt att vår plan blir det vi gör eller att vi behöver göra lite mer, det är jättesvårt att säga”, sade han.

Men i alla scenarier är det ungefär samma tänk: att de kommer upp i en nivå där räntan får verka och att de inte behöver göra ytterligare ”jättestora höjningar”.

Räntebanan är satt utifrån antagandet om stöd från finanspolitiken, avtalsparternas agerande och företagens prissättningsbeteende.

”Om vi får ett motstånd från dessa parter, så måste vi nog göra mer”, sade han.

Vad gäller hushållen och ändrade kalkyler för vilken ränta ska kunna hantera (KALP) sade han att de där fortsatt ligger mycket högre än vad Riksbanken har i sin egen räntebana.

”Så man skulle bli förvånad om det skulle bli ett jättestort problem på makronivå av den penningpolitik som bedrivs nu. Därmed inte sagt att inte enskilda hushåll kommer få det tufft”, sade han.

Om Riksbanken behöver göra ännu mer för att klara inflationsmålet så blir så klart den situationen ännu värre. Det är en sak de behöver följa gradvis.

”Skulle makroekonomin kollapsa så skulle det så klart få återverkningar på inflationen, som kommer att kollapsa också. Det är inte intentionen med penningpolitiken, vi vill få ned inflationen under ordnade former”, sade han.