Trots Riksbankens kraftiga höjning av styrräntan med en hel procentenhet på tisdagen föll kronkursen i förhållande till den amerikanska dollarn.
På onsdagsförmiddagen har den svenska valutan fortsatt att försvagas och en dollar kostade vid 11.30-tiden 11,01 kronor. Det är den högsta nivån sedan i mitten av 2001, enligt SEB:s analyschef Carl Hammer.
En dollar kostade då som mest 11,05 kronor, vilket innebär att växelkursen närmar sig den högsta nivån någonsin på onsdagen.
– Kronan drivs framför allt av den globala riskaptiten. Räntor spelar i dag mindre roll för valutor, och speciellt för kronan, säger Carl Hammer på SEB, och fortsätter:
– Riskaptiten påverkas i sin tur av geopolitik och Putins (Rysslands president, reds. anm.) tal under morgonen väger in litegrann,
I ett tal till nationen beordrade den ryska presidenten en “delvis mobilisering” efter landets invasion av Ukraina.
En annan orsak till kronförsvagningen är de svenska hushållens höga skuldsättning, enligt Carl Hammer.
– Jag tror att investerare är lite oroliga för hur Riksbanken ska klara av balansgången att få ned inflationen utan att knäcka bostadsmarknaden och konsumtionen, säger han.
Hur långt kan kronan falla?
– Det kan absolut fortsätta. Vi har haft prognoser på växelkursen mot dollarn på de här nivåerna. Det är svårt att säga att den här trenden ska upphöra just nu med tanke på att centralbankerna ännu inte vunnit kampen mot inflationen, att vi inte har någon lösning på kriget i Ukraina och oron för energikrisen i Europa.
Carl Hammer och SEB bedömer att omvärldsläget fortsätter att “vara knepigt” under hösten och vintern, vilket pressar kronkursen.
– I början av 2023 kan vi nog få se att saker och ting stabiliseras och vänder till det bättre igen, säger han.