USA behöver höja sitt skuldtak. Om finansdepartementet inte kan ställa ut nya lån i närtid kommer regeringen exempelvis inte att kunna betala ut löner till anställda inom den offentliga sektorn eller göra räntebetalningar på sina lån. Finansminister Janet Yellen har tidigare uppskattat att pengarna kan ta slut redan i juni.
I veckan mötte USA:s president Joe Biden demokraternas och republikernas partitoppar i kongressen för att diskutera skuldtaksfrågan. Nya förhandlingar var planerade under fredagen, men det mötet har skjutits upp till i början av nästa vecka, något som oroat vissa bedömare.
Skälen som angavs till att flytta mötet gör att det finns anledning att vara något optimistisk, tycker däremot SEB:s chefsstrateg Johan Javeus.
– Man hänvisade till att tjänstemännen, som förhandlar om detaljerna, behöver mer tid på sig. Det är ett tecken på att man kommit vidare, säger han.
Johan Javeus konstaterar samtidigt att republikanen Kevin McCarthy, representanthusets talman, efteråt sagt att parterna fortfarande är långt ifrån varandra.
– Jag tror att man ska vara beredd på att det inte blir en snabb lösning. Det kommer att lösa sig, men förmodligen dröjer det tills den här frågan är relativt nära att bli ett riktigt problem, säger han, och fortsätter:
– Det är ytterst beroende av partipolitiska skäl. Båda sidor vill visa att man varit tuffa i förhandlingarna, inte givit efter och fått den bästa möjliga överenskommelsen. Partiernas förhandlingstaktik kommer att väga tungt givet den polariserade politiska situationen i USA.
Hur kommer marknaden att reagera på allt det här?
– En regelrätt betalningsinställelse för den federala staten skulle vara en katastrof, då kommer vi att se väldigt dramatiska effekter på många olika marknader. Men det är samtidigt den bästa försäkringen för att det inte kommer att gå så långt. Politikerna kan lösa det här med ett pennstreck och marknaden tror ändå att det finns en självbevarelsedrift som gör att man aldrig hamnar där.
Men insatserna ökar ju längre tid som går och skapar mer nervositet på marknaden, tillägger chefsstrategen. Amerikanska företagsledare har kommit med liknande varningar.
“Ju närmare du kommer det, kommer du att få panik i form av volatilitet på aktiemarknaden och stora omvälvningar på obligationsmarknaden”, säger JP Morgans vd Jamie Dimon i en intervju med Bloomberg, enligt CNBC.
En konkurs, det vill säga att regeringen inte kan göra räntebetalningar på statsskulden, skulle vara ”potentiellt katastrofalt” för USA, enligt Jamie Dimon som dock tillägger att han förväntar sig att frågan blir löst innan det värsta inträffar.
USA införde skuldtaket under första världskriget, 1917. Det innebär att kongressen sätter ett gräns för hur mycket regeringen kan låna och när den närmar sig behöver politikerna antingen höja eller pausa skuldtaket innan finansdepartementet kan ge ut nya lån.
På grund av landets återkommande underskott i statsfinanserna måste regeringen hela tiden låna nya pengar, vilket gör att skuldtaket behöver ses över regelbundet.
– Det finns ingen politisk majoritet för att göra så kraftiga besparingar att man får ned underskottet och inte behöver öka skulden. Politikerna har själva skapat det här systemet och det är egentligen ingen som tjänar på att man använder skuldtaket som gisslan för att tvinga fram eftergifter från den andra sidan, säger Johan Javeus.