Alla beslut i skattefrågor i EU kräver dock att EU-länderna är eniga. Tjänstemän från alla EU-länder har diskuterat Sveriges begäran på arbetsgruppnivå utan att något land har rest invändningar.
En informell överenskommelse finns att EU-länderna kan gå med på Sveriges begäran, uppgav EU-källor.
Besluten den 28 september av EU-ambassadörerna (Coreper) och dagen efter på ministernivå (inre marknadsrådet) väntas båda ske utan diskussion.
Den 25 mars sade statsminister Magdalena Andersson att flera EU-ledare vid EU-toppmötet hon deltog i då motsatte sig att Sverige skulle få sänka bensin- och dieselskatten tillfälligt.
Strax före hade M. KD, SD, L och V i riksdagen krävt en sänkning och uppmanat statsministern att ta upp frågan vid EU-toppmötet.
Den 6 maj lämnade Sverige in sin begäran och den 22 augusti gav EU-kommissionen sitt godkännande.
Enligt ministerrådets utkast till beslut skulle sänkningen av energiskattesatsen motsvara 2,73 kronor per liter för bensin och 1,06 kronor per liter för diesel. Slutpriset sänks ytterligare av att momsen också minskar.
Den svenska energiskattesatsen blir ungefär 30 procent lägre än EU:s minimiskattenivåer.
Utkastet till beslut noterade att den svenska punktskatten i maj var 5,37 kronor per liter för bensin och 3,35 kronor per liter för diesel. Då omfattas både energiskatt och koldioxidskatt.
Portugal är det enda land förutom Sverige som har begärt att få sänka drivmedelsskatten under EU:s minimigräns. Även Portugal väntas få klartecken från övriga EU-länder.