Bank Storbanker i USA har till amerikanska finansmyndigheter anmält misstänkta transaktioner om totalt 8,2 miljarder kronor som slussats via SEB under perioden 2007 och 2016. Det rapporterar SVT:s Uppdrag Granskning på onsdagen.

De misstänkta transaktionerna ska vara kopplade till 57 kunder i SEB och större delen av dem fanns i Baltikum.

Uppdrag Gransknings nya program baseras på den läcka som blev känd tidigare i veckan och som omfattar över 2.000 dokument, misstankerapporter som amerikanska banken skickat in till den amerikanska finanspolisen Fincen.

”SEB har varit sena med att inse att förväntningarna på banker förändrats. Om man inte rannsakar sin verksamhet får det konsekvenser. I Skandinavien har vi sett att flera chefer har fått gå för att de har misslyckats med att skicka tillräckligt starka signaler om att deras banker ska göra sig av med alla pengar som kan vara olagliga”, säger Graham Barrow, som av Uppdrag Granskning beskrivs som en världens främsta experter på penningtvätt.

Programmet sätter stort fokus på hur vd Johan Torgeby under de senaste åren beskrivit att SEB står sig klart bättre sett till de senaste årens penningtvättshärvor, i jämförelse med flera andra nordiska banker. Uttalandena har bland annat lämnats i relation till tidigare avslöjanden om penningtvättshärvan i Baltikum, som centrerat kring Danske Banks och Swedbanks verksamheter, där ryska pengar tvättades och fördes ut till skatteparadis.

Vd Johan Torgeby, har under programmets tillkomst vägrat att låta sig ställas till svars direkt i en intervju med frågor om de uppgifter Uppdrag Granskning kommer fram med, och i stället hänvisat till sina kommunikatörer.

Även bankens ordförande, Marcus Wallenberg, avböjde programmets önskan om en intervju och hänvisade till tidigare uttalanden samt SEB:s kommunikationsavdelning.

SEB medgav i måndags att banken är en av de banker som nämns i den aktuella läckan. SEB skrev då på sin hemsida att det handlade om misstankerapporter, som kallas SAR:s, som banker dagligen skickar till finansinspektionerna runt om i världen.

”SAR:s är polisiärt underrättelsematerial som banker inte får kommentera … Det är också viktigt att påpeka att läckan inte nödvändigtvis visar hela bilden av historien, bland annat eftersom den endast ger en delmängd av de SAR:s som rapporterats till den amerikanska myndigheten. Det framkommer inte heller om de banker som omnämns i läckan också har skickat misstankerapporter till sina länders finanspolis, och inte heller vilka ytterligare åtgärder som banker och myndigheter har vidtagit”, skrev SEB i måndags.