Granskningen baseras bland annat på en mängd olika dokument inifrån banksystemet och bland SEB:s så kallade ”non resident”-kunder dyker flera ökända målvakter upp.
”Kartläggningen visar att drygt hundra kontohavare som är SEB-kunder eller deras motparter är kopplade till tidigare kända penningtvättshärvor”, skriver SVT på sin hemsida om programmet.
Det finns även kopplingar till den så kallade Magnitskij-härvan som både Swedbank och Danske Bank misstänks varit inblandad i. Drygt 475 miljoner kronor med kopplingar till Magnitskij-härvan har gått genom konton i SEB.
Enligt bankläckorna går det pengar genom konton i SEB kopplade till Magnitskij-härvan i början av 2008, något som kontrasterar mot SEB:s vd Johan Torgebys tidigare uttalande om att banken inte har några röda flaggor från 2008 till i dag att oroa sig för.
Banken står dock fast vid de tidigare budskapen, även om Uppdrag gransknings reportrar nekas intervju med vd.
”Ja det gör jag”, svarar regelefterlevnadschefen Gent Jansson på frågan om kommentarer från hösten 2018.
”Nu kan jag inte gå in på enskilda kundrelationsfrågor, skälet är att vi enligt lag inte får prata om sådant som rör våra kunder. Det gäller banksekretess”, säger han som svar på hur länge SEB känt till kopplingarna till Magnitskij-affären, en fråga som inte får något rakt svar av banken.
”Vi har analyserat det här och de slutsatser vi har dragit har redovisats för myndigheterna. Jag kan inte prata om vilka slutsatser vi dragit i de delarna”, säger Gent Jansson.
95 procent av de 130 kunder som berörs i de läckta uppgifterna som Uppdrag granskning gått igenom är inte längre kunder till banken, säger Gent Jansson vidare. Det är något som redan kommunicerats av banken i en pressrelease i mitten på november.
Inte utnyttjats systematiskt för penningtvätt
I ett pressmeddelande på tisdagskvällen upprepade SEB:s vd Johan Torgeby att baserat på den analys SEB har gjort kan inte banken se att den blivit systematiskt utnyttjad för penningtvätt.
”Vi har agerat, lyssnat på de signaler vi fått och vidtagit åtgärder. Med grund i den omfattande analys vi gjort av bankens historia i Baltikum har vi inte kunnat se att SEB systematiskt har utnyttjats för penningtvätt”, säger Johan Torgeby.
Han konstaterar samtidigt att både SEB och andra banker ”ständigt lever med riskerna som finansiell brottslighet innebär”.
Den transaktionsdata banken publicerar på tisdagen visar, enligt banken, att SEB sedan 2006 ”tagit betydande steg för att minska risken att utnyttjas för penningtvätt i Baltikum”. Data visar transaktionsflöden för Estland under perioden 2005-2018 och flödet gällande så kallade ”non-resident”-kunder uppgick till 84,6 miljarder euro under hela tidsperioden varav 25,8 miljarder avser det banken kallar ”låg-transparens-kunder”, omfattandes kundrelationer där majoriteten av deras analyserade historiska betalflöden inte uppfyller dagens krav på transparens och/eller koppling till verklig affärsverksamhet.
”Dessa transaktionsflöden har tidigt i analysperioden minskat och således utgjort en mindre och fallande andel av de totala flödena från non-resident-kunder. Dessa flöden kan inte likställas med konstaterade penningtvättsaktiviteter, men här föreligger indikationer på förhöjd penningtvättsrisk”, skriver banken.
Bild: SEB:s bifogade diagram över flöden i Estland
