Det är några av de förändrade sparbeteenden som framkommit i kölvattnet av de senaste årens kriser, visar en ny undersökning av Kantar-Sifo på uppdrag av Swedbank.
Stigande inflation, högre räntor och ökade matpriser har påverkat unga vuxnas ekonomi. Många har dragit ner på sparandet och med det följer en tydlig prioritering i vad unga sparar till.
− Senaste året har varit ekonomiskt tufft och trygghet är en stark drivkraft hos många unga sparare. De flesta sparar för att få ihop en buffert, många sparar också till en framtida bostad. Samtidigt är sparande till resor det som ökat mest, dubbelt så många har det som sparmål nu jämfört med innan pandemin, säger Julia Hofvendahl, Swedbanks ungdomsekonom.
Fyra av tio sparar upp till 2 000 kronor per månad, ungefär lika många sparar mer än 2 000 kronor.
Många, mer än 80 procent, är oroliga för något kring sin privatekonomi. Att man sparar för lite, den framtida pensionen eller att inte ha råd att köpa bostad är de vanligaste orosmolnen bland unga vuxna. En del oroar sig även för att deras sparande ska minska i värde.
− Att spara för lite är det som oroar unga vuxna mest. Men fastna inte vid beloppet, det är bättre att komma i gång med ett litet sparande tidigt, och i stället öka sparandet i takt med att inkomsten ökar. Då ger du dina pengar möjlighet att växa över tid, säger Julia Hofvendahl.
Hälften av de tillfrågade uppger att de har liten eller ingen kunskap om olika sparformer och vad de innebär. Många har också svårt att förstå vanligt förekommande begrepp om sparande och placeringar, som avkastning och ränta-på-ränta.
− Med grundläggande kunskap om vilka sparformer som finns och deras för- och nackdelar blir det lättare att lyckas med sparandet. En sparbuffert bör placeras där man lätt kan komma åt pengarna, medan det långsiktiga sparandet bör placeras där det finns möjlighet för avkastning. Fundera på när du planerar att använda pengarna så blir det lättare att fatta beslut om hur de bör placeras, säger Julia Hofvendahl.