En välbesökt bostadsvisning.

Bostad Ett turbulent år på bostadsmarknaden lider mot sitt slut. Högst osäkra framtidsutsikter har skapat en avvaktande marknad och Hemnets marknadsanalytiker Erik Holmberg konstaterar att flera orosmoln behöver skingras innan köpare och säljare vågar agera igen. 

Prisrallyt under pandemin följdes 2022 av en chockartad vändning på bostadsmarknaden. Från toppnivåerna i början av året har priserna på bostadsrätter och villor nu fallit 12 respektive 13 procent.

Det främsta skälet till det är den höga inflationstakten som tvingat Riksbanken till kraftiga räntehöjningar. Osäkerheten har byggs på av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, vilket orsakat en energikris i Europa med skyhöga elpriser i Sverige som följd, framför allt i landets södra delar.

Krigsutbrottet och den efterföljande inflationsuppgången fick tydliga effekter på bostadsmarknaden under våren. Dessförinnan hade marknaden – likt fjolåret – präglats av hög efterfrågan och fortsatt stigande priser, enligt Hemnets marknadsanalytiker Erik Holmberg.

– I maj började priserna gå ned. Räntan var då 0,25 procent, men prognoserna talade för att den skulle bli väsentligt högre så man agerade på den framtida utvecklingen, säger han till Privata Affärer i samband med att bolaget presenterade sin årskrönika om utvecklingen på bostadsmarknaden.

På pressträffen deltog även Svensk Mäklarstatistik. Analyschefen Per-Arne Sandegren poängterar det varit en “ovanligt hög hastighet” på årets prisfall.

– Vinkeln på nedgången har varit kraftigare än tidigare, säger han.

Den nuvarande prisnedgången har pågått i sju månader på villamarknaden och något längre, åtta månader, när det gäller bostadsrätter, enligt Svensk Mäklarstatistik.

Hur länge har tidigare nedgångsfaser hållit i sig?
– Den senaste tydliga nedgången vi hade var under andra halvåret 2017 som låg på sex månader. Går man tillbaka till finanskrisen och eurokrisen, det vill säga 2008 och 2019 respektive 2012, var nedgången ungefär lika lång som den nuvarande har varit.

Efter det skarpa prisfallet har marknaden till viss del stabiliserats under hösten, åtminstone på bostadsrättssidan, säger Erik Holmberg på Hemnet. Försäljningsvolymerna har kommit ned ordentligt och marknaden har blivit trögare med längre säljtider.

En stor avvaktan genomsyrar nu hela bostadsmarknaden, enligt bolagets marknadsanalytiker.

– Det finns en stor osäkerhet kring hur hög räntan kommer att bli. Sedan har vi de politiska delarna som också har påverkat och skapat orosmoln, säger Erik Holmberg och nämner bland annat amorteringskravets vara eller icke vara och utbetalningen av elprisstödet.

Samtidigt visar olika undersökningar som Hemnet gjort att många vill flytta och planerar att köpa en bostad.

– Om man ska vara lite optimistisk inför kommande månader så kan man tänka sig att många av de sakerna klarnar litegrann, säger Erik Holmberg och syftar på osäkerheten kopplat till de politiska stödåtgärderna, inflationen och ränteutvecklingen. Han fortsätter sedan:

– Då kanske man vågar agera igen eftersom vår bild är att hushållen klarar de nuvarande räntenivåerna.

Bostadsköparnas prisförväntningar studsade också upp något i december efter en rekordlåg notering månaden innan. Nu räknar 15 procent av Hemnets besökare som planerar ett bostadsköp med stigande priser det kommande halvåret medan 64 procent tror på fortsatta nedgångar. I november uppgick motsvarande siffror till 11 respektive 68 procent.