Oenigt beslut från Bank of England
Den brittiska centralbanken höjde på torsdagen styrräntan med 25 punkter till 4,25 procent.
Enligt Trading Economics konsensusprognos väntade sig analytikerna att styrräntan skulle höjas med 25 punkter till 4,25 procent.
Beslutet om räntan var oenigt. Två ledamöter, Silvana Tenreyro, och Swati Dhingra, ville lämna styrräntan oförändrad. De hänvisade bland annat till att den fulla inverkan från tidigare räntehöjningar inte känts av ännu.
Kommittén noterar att det varit en turbulent tid på finansmarknaderna men att den finansiella policykommitténs bedömning är att det brittiska banksystemet är motståndskraftigt och robust och kan fortsätta stötta ekonomin, även om ett scenario med högre räntor.
BNP väntas stiga något under andra kvartalet, jämfört med en väntad nedgång på 0,4 procent i februariprognosen. Arbetsmarknaden har förblivit stram och sysselsättningsökningen antas bli större än väntat andra kvartalet.
Februariinflationen var 0,6 procentenheter högre än väntat. Tjänsteinflationen var något under prognos men livsmedels- och varupriserna har ökat klart mer än väntat. Framförallt har kläd- och skopriserna överraskat på uppsidan, som tenderar att vara volatila.
Inflationen väntas fortsatt falla betydlig under andra kvartalet, i spåren av ökade elprisstöd och lägre energipriser. Tjänsteinflationen väntas gå sidledes i närtid.
Policykommittén kommer att fortsätta att noga bevaka indikationer om det underliggande pristrycket.
”Om det finns mer bevis om ett mer ihållande pristryck, så kan ytterligare åtstramning av penningpolitiken krävas”, skriver de.
Dubbelhöjning från SNB trots bankfrossa
Schweiz nationalbank, SNB, höjer sin styrränta med 50 punkter till 1,50 procent.
Trading Economics konsensusprognos pekade mot en höjning med 50 punkter till 1,50 procent.
Höjningen sker för att motverka en förnyad uppgång i inflationstrycket.
”Det kan inte uteslutas att det kan behövas ytterligare räntehöjningar för att säkra prisstabiliteten på medellång sikt”, skriver de.
SNB skriver även att de är beredda att agera på valutamarknaden för att erbjuda ”lämpliga monetära förhållanden”. Under några kvartal har fokus legat på att sälja utländsk valuta.
SNB konstaterar att uppmärksamheten på senare tid har riktats mot Credit suisse. De åtgärder som vidtagits av regeringen, den bankövervakande myndigheten Finma och centralbanken har fått stopp på krisen. SNB ger betydande belopp i likviditetsstöd.
Inflationen har stigit i början av året, och det beror i huvudsak på högre priser för el, turisttjänster och livsmedel. Men prisuppgångarna är nu brett baserade. Den nya prognosen ligger på att inflationen uppgår till 2,6 procent i år och 2,0 procent 2024. Tillväxten väntas samtidigt vara blygsam i år och förlusten i köpkraft ger en dämpande effekt. BNP väntas öka med 1 procent i år.
”På kort sikt överväger riskerna för en ekonomisk nedgång utomlands och allvarliga effekter från turbulensen i den globala finanssektorn”, skriver de.
Norges Bank tror på ännu en höjning i maj
Norges Bank höjer sin styrränta, folioräntan, med 25 punkter, till 3,00 procent (2,75).
Enligt TDN Direkts prognosenkät spådde samtliga nio tillfrågade analytiker att räntan skulle höjas med 25 punkter.
Beslutet var enhälligt.
”Det är stor osäkerhet om den vidare ekonomiska utvecklingen, men går det som vi tror höjer vi styrräntan ytterligare i maj”, säger centralbankschef Ida Wolden Bache i en kommentar.
Norges Bank har också justerat upp prognosen för styrräntan jämfört med i föregående penningpolitiska rapport. Den nya räntebanan indikerar nu en styrränta som ökar till ”runt 3,5 procent” i sommar.
Norges Bank påpekar att det vidare ränteförloppet är avhängigt av den ekonomiska utvecklingen.
”Om kronan blir svagare än vad som antas, eller om trycket i ekonomin kvarstår, kan det bli behov av en högre ränta än vi anslår för att få ner inflationen mot målet”, skriver Norges Bank i pressmeddelandet.
”Om inflationen avtar snabbare eller om arbetslösheten blir högre än väntat kan räntan bli lägre än vad anslås”, fortsätter Norges Bank.
Beträffande utvecklingen sedan föregående penningpolitiska rapport skriver Norges Bank att energipriserna har fallit mycket, och ökningstakten i konsumentpriserna har varit lägre än väntat. Å andra sidan har arbetslösheten varit lite lägre än väntat, och omslaget i den norska ekonomin ser ut att bli ”mindre markerat” än vad som väntades i december.
”Högre löneökningstakt och svagare krona än tidigare väntat kommer att bidra till att lyfta prisökningstakten framöver. Kommittén anser därmed att det finns behov att höja räntan något mer än vad som tidigare anslagits för att föra inflationen ner till målet”, skriver Norges Bank.