Pandemin ledde till ett ökat intresset för att äga ett fritidshus, något som drev upp priserna på marknaden. Under de senaste fem åren har fritidshuspriserna stigit med 40 procent.
Men nu har den starka pristrenden på fritidsmarknaden brutits, konstaterar Fastighetsbyrån i ett pressmeddelande. Ny statistik som mäklarfirman tagit fram visar att fritidshuspriserna har sjunkit med 3 procent under de senaste tolv månaderna. Genomsnittspriset för ett fritidshus i Sverige uppgår nu till drygt 2,3 miljoner kronor.
Det finns dock stora regionala skillnader. Exempelvis har fritidshuspriserna i Jönköpings län rusat 98 procent över den gångna femårsperioden och 26 procent det senaste året.
På länsbasis hade Norrbotten lägst prisökning under de senaste fem åren på 19 procent. Örebro har i sin tur haft det största pristappet, hela 20 procent, det senaste året (se tabell längre ned).
Fastighetsbyrån bedömer att ränteuppgången och fjolårets höga energipriser ligger bakom prisnedgången.
”Fritidshus var stekhett under pandemin men nu har vi en helt annan situation, där framförallt höga räntor och energikostnader dämpar efterfrågan. Troligtvis kommer fritidshusmarknaden i år att präglas av få affärer, avvaktande konsumenter och sannolikt en viss prisnedgång”, säger mäklarfirmans vd Johan Engström i en kommentar.
”Har man bra marginaler och möjlighet att köpa så kan det vara ett bra läge nu. De historiskt stora skillnaderna mellan olika län och kommuner visar också att lokala förutsättningar påverkar mycket. Säljare och köpare bör göra ordentligt med research för att ha bra koll på just det aktuella området”, tillägger han.
På kommunnivå har Örkelljunga i Skåne haft den största prisökningen de senaste fem åren (se tabeller längre ned). Fritidshuspriserna mer än dubblades under perioden med en uppgång på 125 procent, enligt Fastighetsbyrån.
I kommunbotten finns Karlstad där prisnedgången under de senaste fem åren uppmättes till 20 procent.
På årsbasis ökade fritidshuspriserna mest i Lidköping och Boden med 81 procent. Valdemarsviks kommun var den största förloraren med ett prisfall på hela 35 procent under samma period.
Tabell 1: Länssiffror, prisutveckling på fem och ett år.
| Medelpris 2017/18 (kronor) | Medelpris 2022/23 (kronor) | Prisutveckling, senaste året (%) | Prisutveckling, senaste fem åren (%) | |
| Riket | 1 665 356 | 2 337 938 | −3% | 40% |
| Län | ||||
| Jönköping | 893 441 | 1 768 308 | 26% | 98% |
| Jämtland | 1 778 824 | 2 870 565 | −5% | 61% |
| Dalarna | 1 327 639 | 2 123 791 | −7% | 60% |
| Värmland | 929 291 | 1 465 344 | −6% | 58% |
| Gävleborg | 1 084 661 | 1 645 649 | 8% | 52% |
| Skåne | 1 362 790 | 2 063 939 | 1% | 51% |
| Kalmar | 1 394 612 | 2 078 523 | 0% | 49% |
| Halland | 2 160 029 | 3 162 254 | 9% | 46% |
| Västra Götaland | 1 990 481 | 2 884 479 | 3% | 45% |
| Södermanland | 1 549 911 | 2 211 335 | −4% | 43% |
| Blekinge | 1 549 912 | 2 191 105 | 19% | 41% |
| Östergötland | 1 410 637 | 1 979 469 | −15% | 40% |
| Västerbotten | 1 412 401 | 1 962 293 | −6% | 39% |
| Uppsala | 1 348 509 | 1 856 862 | 4% | 38% |
| Örebro | 885 167 | 1 194 000 | −20% | 35% |
| Stockholm | 2 650 511 | 3 564 033 | −5% | 34% |
| Västmanland | 1 070 667 | 1 435 981 | −13% | 34% |
| Kronoberg | 832 473 | 1 118 185 | −9% | 34% |
| Gotland | 2 658 548 | 3 451 485 | 2% | 30% |
| Västernorrland | 1 101 308 | 1 393 965 | −9% | 27% |
| Norrbotten | 1 126 705 | 1 336 072 | 6% | 19% |
Tabell 2: Kommunsiffror, prisutveckling de senaste fem åren anges i parentesen.
| Vinnare kommun | Förlorare kommun |
| Örkelljunga (125%) | Karlstad (-20%) |
| Avesta & Hedemora (113%) | Valdemarsvik (-4%) |
| Söderhamn (106%) | Umeå (-3%) |
| Nordanstig (97%) | Härnösand, (1%) |
| Ljusdal (94%) | Karlskrona (3%) |
Tabell 3: Kommunsiffror, prisutveckling det senaste året anges i parentesen.
| Vinnare kommun | Förlorare kommun |
| Lidköping & Boden (81%) | Valdemarsvik, (-35%) |
| Ronneby (58%) | Halmstad (-34%) |
| Bollnäs (42%) | Strömstad, Skinnskatteberg & Köping (-29%) |
| Avesta (39%) | Karlstad (-26%) |
| Kristinehamn (20%) | Huddinge (-24%) |