Ratos. Riskkapitalbolagets sänkta utdelning våren 2013 var första gången det hände sedan 1993, men det kan vara dags igen nästa vår eller året därefter. Det är därför som direktavkastningen är misstänkt höga 8,7 procent räknat på utdelningen som kom i våras.
Med ny ordförande och ny vd blir det säkert en del nya tag och att sänka utdelningen för att frigöra resurser till investeringar vore inte oväntat. Å andra sidan var utdelningen under Arne Karlssons tid i bolaget länge helig och det tar nog emot att sänka, särskilt som många aktieägare äger aktien just för den höga direktavkastningens skull. Utan större lönsamhetslyft för innehaven blir det väldigt svårt för Ratos att både klara utdelningen och få aktiekursen att stiga.
Tele2 är lite knepigt att få grepp om. Bolaget har de senaste åren lämnat Norge och Ryssland, tagit engångskostnader, kört igång ett sparprogram som blir klart 2018 samt gjort ett förvärv och planerar en nyemission. Huruvida kassaflödena räcker till både investeringar och utdelningspolicyn att höja utdelningen med 10 procent om året 2015-2017 går att diskutera.
En annan anledning till Tele2 har misstänkt höga 7,7 procent i direktavkastning på utdelningen som kom i våras är svårigheterna med att få tillväxt. Branschen är kapitalintensiv och det råder prispress och något rejält vinstlyft för den underliggande verksamheten (rensat för engångsposter) är svårt att se. Utgångspunkten är att utdelningen åtminstone behålls ett par år till, men utrymmet för höjningar känns mycket litet.
Nordea. Storbanken ger 7 procent i direktavkastning på vårens utdelning. Marknaden är inte dum och ger bort så hög direktavkastning utan anledning. I början av oktober kan det komma nyheter om bankernas stresstålighet och kapitaltäckning, men troligen är det inget avgörande den här gången heller. Även sjunkande räntenetto och negativa räntor skulle kunna förklara att de svenska storbankerna är pressade.
Det som avgör för Nordea och hela banksektorn är nog snarare ödet för Europas pressade banker med Deutsche Bank i spetsen. Den stora tyska investmentbankens affärer med derivat plus att amerikanska myndigheter vill bötfälla Deutsche Bank med uppåt 120 miljarder kr har fått aktien att falla långt under bottennivåerna från finanskrisen 2008. Med tanke på både bankernas in- och utlåning samt affärer med derivat innebär olika typer av hävstångseffekter i systemet är det hela ganska oroande.
Går Deutsche Bank under får Europa en egen Lehman-krasch. Så långt behöver det inte gå och Nordea skulle överleva svallvågorna, men helt klart känner marknaden stor skepsis mot Nordeas policy att årliga höja utdelningen. Mycket negativt är redan intecknat i Nordeas aktiekurs, men så länge de stora osäkerhetsmomenten finns kvar är uppsidan i kursen begränsad.