Tillväxt som ett brev på posten

Publicerad 2009-11-12 23:48

Melker Schörling tror på kuvert­tillverkaren Bong. Det gör vi också.

KÖP
Kassaflödet motiverar köp upp till 30 kronor per aktie när konjunkturen förbättras

POTENTIAL
Satsningen på presentförpackningar som omsätter 250 miljoner kronor har växt med över 25 procent per år de senaste åren.

RISK
Räntebärande lån på netto 700 miljoner kronor och fallande kuvertmarknad gör att risken är hög.

MINSKAD MARKNAD. Olönsamma kuvert.

Trots att kuvert knappast är något som betraktas som hett i dagens digitaliserade värld har åtminstone tre framstående näringslivsföreträdare hittat fram till Kristianstadsbolaget Bong.
Makten i Bong delas mellan Melker Schörling och Bra Böckers ägare Alf Tönnesson som bägge har parkerat precis under budpliktsnivån 30 procent.

Lite längre ned i ägarlistan återfinns Kapp­ahls Christian W Jansson som tillsammans med företagsledningen passade på att köpa finansmannen David Marcus 14-procentiga aktieinnehav när Marcus av allt att döma pressades till att sälja sin cornerposition. Affären mäklades till 10 kronor per Bongaktie i december i fjol efter att Bongkursen på ett par månader tappat två tredjedelar av sitt värde under finansturbulensen efter Lehman-konkursen.

Det finns ett par faktorer som har lockat in dessa välkända näringslivsmän i Bong. Den främsta anledningen är bolagets kassaflöde som är klart högre än det redovisade resultatet.

Den trendmässigt minskande kuvertmarknaden gör att branschen inte investerar i nya maskiner samtidigt som de gamla fortfarande skrivs av även om restvärdet nu hastigt närmar sig noll.

I klartext betyder det att kassaflödet är cirka 40 miljoner kronor högre än den redovisade vinsten.
Den andra anledningen är att inte allt i Bong är lågmarginal- och lågtillväxtprodukter. Cirka en tredjedel av verksamheten uppvisar normalt nämligen en ganska god tillväxt på åtminstone 10 procent.

Tillväxtområdena är tilltryck (specialgjorda kuvert som används i samband med adresserad direktreklam), Rysslandssatsningen på vanliga kuvert och bolagets senaste satsning, presentförpackningar till bland andra H&M.

Nu var det dock inte normala tider i kuvertbranschen, i likhet med övrig tillverkningsindustri, under första kvartalet. Finansoron gjorde att även tilltryck och Rysslandsmarknaden föll rejält under första kvartalet eftersom kunderna drog in på marknadsföringsbudgeterna.

På längre sikt bör dock dessa marknader öka eftersom det finns en hyfsad underliggande tillväxt. Konsumtionen av kuvert per person är till exempel bara en tiondel i Ryssland jämfört med i Europa.
Resterande två tredjedelar av Bongs omsättning är försäljning av standardkuvert i Europa och det är ingen vidare rolig affär eftersom Bong tampas med överkapacitet och underlönsamhet likt övriga kuverttillverkare.

Slår man samman tillväxtområdena och den traditionella kuverttillverkningen får man ett bolag som omsätter knappt 2 miljarder kronor, som är ett av Europas tre största kuvertbolag och som gjorde en vinst på 1,5 miljoner kronor under de senaste tolv månaderna.

Kassaflödet var dock betydligt mer hälsosamt, med tanke på de höga avskrivningarna och det faktum att bolaget det senaste året har lyckats minska lagren, öka leverantörsskulderna och korta kundfordringarna, vilket sammantaget har gett en kassaflödespositiv effekt på 100 miljoner kronor.

VA sätter köp på Bongaktien. Det är dock en relativt riskfylld placering givet att det inte är helt klart att bolaget lyckas öka priserna på samma sätt som på senare år.
Bolaget har dessutom räntebärande skulder på 700 miljoner kronor.

Det är klart högre än bolagets målsättning för skuldsättningen och i nivå med vad riskkapitalbolagen brukar trycka in i sina bolags balansräkningar. Räntorna på dessa lån uppgick under den senaste 12-månadersperioden till 51 miljoner kronor och tog därmed nästan hela fjolårets rörelsevinst på 58 miljoner kronor i anspråk.

Det som dock talar för ett köp är bolagets tillväxtområden, mycket blygsamma investeringsbehov samt det faktum att om bolaget av någon anledning behöver fylla på kassan lär såväl Tönnesson som Schörling inte ha några problem med att lösa den frågan.

Bongaktien handlades innan finanskrisen till 35 kronor och har trots en stark utveckling sedan David Marcus sålde sina aktier halverats sedan dess.

Det är förståeligt att aktien tog stryk under fjolårshösten med tanke på belåningen i kombination med det faktum att David Marcus hade sina aktier ute till försäljning på den öppna marknaden.

När väl tecken börjar synas på att marknaden för adresserade kuvert kommer tillbaka efter ett fall på uppskattningsvis 30 procent under första kvartalet kan aktien åter värderas till 30–35 kronor.
Men det är som sagt en något riskfylld placering med tanke på balansräkningen.