Konjunktur Det stora orosmomentet för finansmarknaden är om inflationen blir ännu högre och ännu mer ihållande varpå centralbanker måste gå ännu fortare fram med åtstramningar mot vad som diskonteras just nu. Det sade Mattias Persson, chefekonom på Swedbank, vid en presskonferens på onsdagen sedan banken släppt en ny konjunkturprognos.

”Marknaden prissätter redan mycket runt centralbanker. Mycket är diskonterat avseende Fed och Riksbanken”, sade han.

Därtill finns prissättning för att ECB kan komma att röra sig om räntan fastän Swedbank tror att dess inlåningsränta ligger kvar på -0,50 procent vid utgången av 2023.

”Det märks inte samma inflationsrisker på löneområdet som i USA”, sade chefekonomen avseende euroområdet.

Han noterade att pandemin ännu inte är över, vilket tillsammans med geopolitik och inflation utgör risker.

”Tynger konsumtionen i närtid”

Trots att sjukdomsfallen stiger skarpt ur ett globalt perspektiv påpekade han att tillväxtutsikterna är starka. Men den höga inflationen väntas tynga konsumtionen i närtid medan utbudsproblematiken kvarstår.

”Leveransproblematiken väntas gradvis att lätta”, framhöll Swedbanks chefekonom vidare.

Han konstaterade att pandemin fört med sig oanade effekter och att vi är i en aldrig tidigare upplevd situation med de störningar som råder i nuläget.

”Inflationen har överraskat alla i hur ihållande och påtaglig som den varit”, sade han.

Blir den ännu högre under ännu längre tid kommer centralbanker komma att behöva gå fortare fram än vad som diskonteras i dagsläget, vilket skulle vara ett hot för tillgångspriser såsom aktie- och bostadspriser.

”Två räntehöjningar nästa år”

I Sverige antar Swedbank en underliggande inflation på cirka 2 procent per år under de kommande åren och att Riksbanken höjer räntan två gånger under 2023.

”Risken finns för ännu mer övervältring mot vad vi räknar med på grund av flaskhalsar, så det finns en risk för att Riksbanken behöver agera ännu tidigare”, sade Mattias Persson och påpekade att ett sådant scenario kan medföra att Riksbanken höjer räntan redan före årsskiftet.

De något högre räntorna i Swedbanks huvudscenario förhindrar inte att svenska bostadspriser väntas fortsätta upp omkring 5 procent per år under 2022 och 2023.

”Om än ökande väntas bostadsräntorna vara fortsatt låga”, sade chefekonomen och tillade att demografi och långsiktigt mer flexibelt arbete är andra stöttande faktorer.

”Stort fokus på USA”

Liksom att Riksbanken under den tvååriga prognosperioden väntas påbörja sin normalisering antas Fed normalisera sin penningpolitik med sex höjningar till och med 2023. Därtill förväntas Fed börja krympa på sin balansräkning.

”Centralbanker världen över kommer att höja räntor”, sade Mattias Persson som dock påpekade att finansmarknader kan svälja detta så länge som det inte blir klart kraftfullare åtstramningar mot vad som prissätts i dagsläget.

”Den amerikanska inflationen kommer att vara i stort fokus”, noterade han med påpekande att det tryck som leveransproblemen skapar kan skapa en inflationsspiral.

När kostnaderna stiger är risken att lönekraven stiger, i USA märks redan löneökningar på en stram arbetsmarknad. Risken är att den utvecklingen fortsätter i USA och att löneutvecklingen tilltar i exempelvis Sverige.

”Flackande räntekurvor”

”I ett sådant läge måste centralbanker gå fram fortare”, sade han med påpekan att Swedbank i nuläget dock inte tror på en uppåtgående inflationsspiral utan att vi kommer att vara kvar i en lågräntemiljö.

Räntekurvor väntas flacka ut framöver medan viss volatilitet i framför allt den korta änden kan antas medan centralbanker påbörjar sin normalisering av räntor. Tilltar inte inflations- och höjningstrycket antas den amerikanska tioårsräntan plana ut kring 2 procent och medan tillgångspriser generellt antas stabilisera sig framöver, resonerade han.