Industriekonomerna räknar med en svag inledning av 2023 i stora delar av världen, undantaget Kina, vars ekonomi i kölvattnet av skrotandet av noll-covidpolitiken förmodligen kommer att accelerera ordentligt i år efter ett par magra år. De noterar att eurozonen har varit oväntat motståndskraftig, bland annat eftersom det gick mycket lättare än befarat att frigöra energisystemet från beroendet av rysk gas.
Sammantaget räknar ekonomerna med att världsekonomin växer med drygt 1,5 procent i år för att ta lite mer fart 2024.
”Sveriges ekonomi är en av jämförbara ekonomier som kan förväntas drabbas hårdast av alla motvindar som blåser. I synnerhet hämmas ekonomin av hushållens mycket höga finansiella skuldsättning jämfört med andra länder. Dessutom har många hushåll haft rörliga bolån vilket innebär att hushållens ekonomi är kraftigt exponerad för stigande räntor”, skriver de.
Vidare får Sveriges ekonomi dessutom en ”rejäl smäll” av ett kraftigt ras i bostadsinvesteringarna med vidhängande smittoeffekter på andra branscher.
Samtidigt konstaterar de att delar av Sverige och vissa branscher befinner sig i något som kan liknas med Klondyke-stämning. De stora satsningar som redan gjorts i norra Sverige och som planeras för framtiden tillsammans med hög efterfrågan på energiutrustning, skapar ett sug efter arbetskraft som håller arbetsmarknaden i gång i synnerhet i vissa regioner.
Svensk BNP väntas minska med 1,1 procent i år och öka med 1,3 procent nästa år. I den föregående prognosen, i september, räknade Industriekonomerna med att svensk BNP skulle vara oförändrad under 2023.
Efter relativt stark industri- och därmed investeringskonjunktur under 2021 och 2022 har såväl lönsamhet som investeringar mattats av ordentligt de senaste kvartalen.
”Vi räknar med en ytterligare betydande avmattning i lönsamhet och investeringar de kommande två åren; -2 procent respektive -2,5 procent. Profilen innebär dock en ordentlig studs uppåt under senare delen av 2024”, skriver Industriekonomerna.
Svåra tider väntar för byggsektorn, till följd av höga räntor, höga byggkostnader och sjunkande bostadspriser. Investeringarna i bostäder väntas minska med 15 procent i volym och bygginvesteringar med sammantaget med 8 procent.
Även den svenska exporten tappar farten och givet Industriekonomernas prognos för världsekonomin – och givet antagandet att kronkursen förblir på dagens nivå – väntar nu ett par år med svag och kanske till och med negativ exportvolymtillväxt. Det handlar dock inte om någon dramatisk avmattning i exporten eftersom världshandeln trots allt fortsätter att växa.
Industriproduktionen sammantaget i Sverige förväntas minska med 1 procent i år. Produktionen bedöms minska i basindustrin och i teknikindustri men öka i övriga delbranscher som domineras av livs/kemi/läkemedel.
Enligt Industriekonomerna kommer arbetsmarknaden fortsätta att kylas av.
”De gradvis ökade varslen, färre lediga jobb och mindre expansiva anställningsplaner enligt Konjunkturinstitutets barometrar pekar mot att arbetslösheten fortsätter att öka framöver och att sysselsättningen minskar. En försämrad arbetsmarknad är också i linje med den försvagning vi ser i ekonomin nu vilken kan kopplas till olika kostnadschocker som snabbt stigande priser på energi och livsmedel samt högre räntor”, skriver de i rapporten och tillägger att det är rimligt att anta att även arbetsmarknaden försvagas ytterligare både i år och under inledningen av 2024.
Industriekonomerna tycker inte det är meningsfullt att i detta läge göra inflationsprognoser av traditionellt snitt, men skriver att det är ”uppenbart att Riksbanken svävar i lika stor osäkerhet som andra bedömare, självförtroendet har fått sig en rejäl törn efter det senaste årets prognosmissar”.
”En konsekvens blir att den svenska centralbanken troligen kommer att vara mindre framåtblickande än vanligt, inte lita på sina inflationsprognoser, vara mer reaktiv och beroende av inflationsutfallen. Vi får också räkna med att Riksbanken kommer att fokusera på kärninflationen och i hög grad bortse ifrån de kraftiga, energiprisdrivna baseffekterna”, skriver Industriekonomerna.