BNP väntas sjunka 0,8 procent 2023 och öka 1,2 procent 2024. Det är den svagaste utvecklingen i EU i år. I prognosen i november väntades -0,6 i år och +0,6 procent nästa år.
Kommissionen noterar att hushållen väntas fortsätta att dra ned på sin konsumtion som svar på minskade reala disponibla inkomster, hög osäkerhet och ökad arbetslöshet. En dämpad konsumtionstillväxt väntas från tredje kvartalet och framåt då inflationschocken avtar, realinkomsterna börjar återhämta sig och bostadsmarknaden nått botten.
Bygginvesteringarna väntas sjunka betydligt 2023 på grund av högre byggkostnader, minskad efterfrågan och fallande reala inkomster. I början av 2023 väntas företagen dra ned på investeringarna mot bakgrund av högre räntor och osäkerheten. Orderböckerna är dock välfyllda och företagen har bra marginaler, vilket bör ge stöd åt investeringarna senare i år.
Betydande nominella löneökningar, en solid utveckling på arbetsmarknaden och en botten på bostadsmarknaden väntas ge stöd åt tillväxten in på 2024.
Elpriserna och andra energipriser väntas sjunka betydligt under 2023 i linje med nuvarande terminer. Det inhemska löne- och pristrycket väntas förbli återhållet under prognosperioden. Kärninflationen väntas däremot öka 2023 då högre kostnader fortsatt förs vidare till konsumenterna. Mer prismedvetna konsumenter och dämpad efterfrågan väntas ändå begränsa prisuppgångarna.
HIKP-inflationen väntas totalt uppgå till 6,3 procent i år och 1,8 procent nästa år, jämfört med 6,6 respektive 1,8 procent för 2023 och 2024 i novemberprognosen.
Pandemi och höga räntor bakom Sveriges knackiga ekonomi
Den hårt pressade svenska ekonomin beror på pandemieffekter, Riksbankens räntehöjningar och inbromsningen för byggandet. Det sade EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni vid en presskonferens på måndagen då han presenterade kommissionens ekonomiska vinterprognos.
”Vi har effekten av den penningpolitiska åtstramningen och vi har sammandragningen i byggaktiviteten, som hänger samman med räntorna som påverkar utsikterna för 2023”, sade han.
”Låt mig bara betona att för 2024 är vår prognos för svensk ekonomi genomsnittlig”, fortsatte han.
Dessutom nämnde han rent mekaniska effekter från coronapandemin. Effekten från pandemin var svagare i Sverige, med en nedgång i BNP på 2 procent 2020. Sedan följde ändå en stark återhämtning 2021 på 5,1 procent, sade han.
Enligt EU-kommissionens prognos på måndagen blir Sverige enda land i EU med negativ tillväxt i år på -0,8 procent. EU:s genomsnitt väntas bli tillväxt på 0,8 procent.
Tre andra länder spås genomgå en recession med negativ tillväxt under sista kvartalet ifjol och första kvartalet i år: Tyskland, Österrike och Danmark.
Men Sverige är det enda land med tre negativa kvartal, inklusive även andra kvartalet i år: -0,6 procent, -0,6 procent och -0,2 procent.
Å andra sidan spår kommissionen att inflationen i Sverige sjunker till 1,8 procent nästa år, alltså under Riksbankens mål på 2 procent.