Mätt som KPIF föll inflationen till 7,6 procent i april från 8,0 procent i mars.
”Det är glädjande att inflationen går ner. Men den är fortfarande väldigt hög. Vi får avvakta några månader. Man måste ha is i magen och se fler siffror innan man kan säga att det är ett trendbrott”, sade hon.
Finansministern uppmanade åter alla företag att ta sitt ansvar och undvika onödiga prishöjningar.
På måndagen diskuterade euroländernas finansministrar en studie som visar att företag i euroområdet har höjt sina vinstmarginaler ovanligt mycket, med 10 procent från 2021 till 2022. Detta har drivit på inflationen. Dels har många företag utnyttjat sin ovanligt stora prissättningsmakt och dels har inhemsk efterfrågan varit särskilt stark efter pandemin.
”Det är svårt att säga om situationen är densamma i Sverige. Det ser väldigt olika ut i olika branscher, hur tufft man har det och vilka marginaler man har”, sade Elisabeth Svantesson.
Måndagens ekonomiska prognos från EU-kommissionen låg i linje med regeringens prognos för Sverige, sade hon. Svensk tillväxt blir sämst i EU både i år och nästa år, trots en liten upprevidering för i år.
Samtidigt väntas inflationen i Sverige nästa år bli näst lägst i EU på 1,9 procent.
Finansministern höll fortfarande öppet för att utrymme kan finnas för skattesänkningar i höstens budget.
”Vi tar ett år i taget och får se vad läget är då. Vi är väldigt överens alla fyra partier att vi ska sänka skatt på arbete och pensioner under den här mandatperioden. Om det blir den här budgeten eller nästa får vi återkomma till”, sade hon.
På måndagens eurogruppsmöte redovisade Elisabeth Svantesson om Riksbankens arbete med förberedelser för en e-krona.
Hon sade till journalister att riksdagen och regeringen är mer skeptiska än Riksbanken.
”Det är inte självklart att Sverige ska ha en e-krona. Riksdagen ska ta beslut, men man måste alltid fråga sig vad för- och nackdelarna är”, sade hon.
”Och så beror det på om en digital euro införs”, tillade hon.