Den positiva trenden med ett fallande inflationstryck i USA fortsatte under december, vilket Privata Affärer tidigare rapporterat om. Siffrorna är en del av Federal Reserves beslutsunderlag inför onsdagens räntebesked.
USA:s centralbank väntas höja styrräntan med 25 punkter, eller 0,25 procentenheter, till intervallet 4,50 till 4,75 procent på onsdagskvällen, klockan 20.00 svensk tid, enligt Bloombergs sammanställning.
Danske Banks analytiker räknade tidigare med en höjning på 50 punkter, men skruvade nyligen ned prognosen till just 25 punkter. Bankens seniora strateg Maria Landeborn pekar på den fallande inflationen och olika datapunkter som signaler att USA:s ekonomi tappar fart som anledningen till det.
– Med det sagt har vi inte justerat slutpunkten för styrräntan, den ligger fortfarande på 5 till 5,25 procent. Skillnaden är att vi tror att det blir tre mindre räntehöjningar på 25 punkter i stället för en större och en mindre, fortsätter hon.
Den förväntade räntetoppen är i linje med Feds så kallade ”dot plot”, som kan liknas vid Riksbankens räntebana. Efter den sista höjningen under våren tror Danske Bank att räntan ligger kvar på den högre nivån året ut, vilket centralbanken också flaggat för.
– Det är baserat på att inflationen kommer att ligga över 2-procentsmålet. Om den bilden ska förändras behöver arbetsmarknaden kylas av, löneökningarna behöver fortsätta avta och arbetslösheten komma upp. Under lång tid har det funnits fler lediga jobb än arbetssökande, vilket har gett löneökningar, säger Maria Landeborn.
Danske Banks bedömning står dock i skarp kontrast mot den generella uppfattningen på marknaden som i praktiken dömer ut Feds ränteprognos som osannolik. Marknaden tror att centralbanken tvingas ändra kurs och prisar in en räntesänkning under andra halvåret 2023.
– Marknaden räknar med en ljus framtid där företagsvinsterna håller uppe ganska väl och ekonomin mjuklandar. Samtidigt ska inflationen snabbt falla tillbaka mot två procent så att centralbankerna ska kunna sänka räntorna redan i höst. Jag får inte riktigt ihop den ekvationen – att vi både ska få en god konjunkturutveckling och räntesänkningar, säger Maria Landeborn, och tillägger:
– Det gör att det finns utrymme för besvikelser på börsen. Antingen förblir tillväxten relativt god, och då bör räntorna bli högre än vad marknaden räknar med, eller så kyls ekonomin av och då finns en möjlighet att räntorna sänks. Men en kraftigare konjunkturavmattning än väntat är sällan bra för börsen.
Dessutom lämnar den europeiska centralbanken ECB ett nytt räntebesked i veckan, närmare bestämt klockan 14.15 på torsdagen, svensk tid. Enligt Bloombergs snittprognos väntas en höjning av styrräntan på 50 punkter till 3,0 procent.
– Vi höjde vår prognos till en höjning på 50 punkter efter Christine Lagardes (ECB-chefen, reds. anm.) uttalanden i samband med det förra räntebeskedet. Hon var rätt tuff i retoriken när det gäller inflationen samt penningpolitiken och var tydligt med att man väntade sig att höja räntan åtminstone ytterligare två gånger med 50 punkter, säger Maria Landeborn.
Danske Bank-strategen påpekar att hon kommer att lyssna noga efter framåtblickande kommentarer under ECB-chefen Christine Lagardes presskonferens på torsdagen.
Likt USA har inflationstrycket minskat i euroområdet på senare tid. Det främst skälet till det är de kraftigt fallande gaspriserna.
– Att gaspriserna faller talar för att inflationen fortsätter nedåt. Förutom lägre energikostnader innebär det också att inflationstrycket minskar på andra varor eftersom produktionskostnaderna sjunker, säger Maria Landeborn, och fortsätter:
– Det blir intressant att höra hur Lagarde resonerar kring det här och om hon fortsätter vara lika hård i retoriken eller öppnar för en något mjukare linje framåt.