På tisdagseftermiddagen presenterades färska inflationssiffror från USA. Den totala inflationen uppgick till 6,4 procent i januari, högre än väntade 6,2 procent, enligt Bloombergs sammanställning av analytikernas prognoser.
Kärninflationen som rensar bort prisökningar på mat och energi landade på 5,6 procent i årstakt, en tiondels procent över analytikernas förhandstips på 5,5 procent.
Även om inflationstalen fortsätter att sjunka på årsbasis var nedgången i januari mindre än vad marknaden hade räknat med. Därmed bröts den positiva inflationstrenden i USA som tog fart under hösten, konstaterar Danske Banks seniora strateg Maria Landeborn.
– Vi har haft en period där inflationstrycket avtagit snabbare än förväntat, men i januari bröts den trenden, säger hon.
Trots det handlar det inte om någon ”större negativ överraskning”, fortsätter strategen och pekar på att inflationsökningen på månadsbasis var i linje med analytikernas förhandstips. I januari ökade den totala inflationen med 0,5 procent och kärninflationen med 0,4 procent jämfört med föregående månad.
Däremot kan januarisiffrorna signalera att inflationen i USA är på väg att plana ut och bli svårare att få ned, enligt Maria Landeborn.
– Inflationen kan närma sig nivåer där den blir trögare att få ned med tanke på styrkan i den amerikanska arbetsmarknaden och de löneökningar vi ser. Det går inte att utesluta bakslag på väg tillbaka mot 2-procentsmålet, säger hon.
Inflationsstatistiken följdes av slagig handel på börserna. Strax efter klockan 16.00 handlas amerikanska flaggskeppsindexet S&P 500 och Stockholmsbörsen upp 0,3 procent.
USA:s centralbank Federal Reserve håller ett vaksamt öga på inflationsutvecklingen. Maria Landeborn tror att centralbanken kommer fortsätta att flagga för ytterligare räntehöjningar efter tisdagens besked.
– Det är inte siffror som leder till några lättnader i förhållande till den nuvarande linjen. Jag tror att Fed vill säkerställa att inflationen faller tillbaka och förblir låg när den väl närmar sig målet, säger hon.