Stora höjningar av borättsavgifterna

Publicerad 2016-09-22 09:32

Borätter Avgifterna i svenska bostadsrättsföreningar steg med i snitt 1,5 procent under 2015. Men många föreningar höjde avgiften med runt 20 procent, vilket slår hårt på slutpriserna när lägenheter säljs.

En hög årsavgift behöver inte betyda att en bostadsrättsförening är illa skött. Ofta beror det i stället på att föreningen historiskt haft en stor kostnadsmassa och höga lån. Om det dessutom saknas externa intäkter i form av lokalhyror kan avgiften behöva sättas ganska högt.

– En vanlig orsak till att en förening höjer sina årsavgifter är att den står inför stora underhåll och reparationer på fastigheten, som stambyte eller takrenovering. Men det kan också handla om att föreningen har förlorat en viktig hyresgäst för lokaler eller att kommunen har ökat kostnaden för en tomträtt, säger Hampus Dahlstedt, vd för allabrf.se som är landets största databas med ekonomisk information om cirka 29 500 bostadsrättsföreningar.

De senaste åren har bolaget gjort olika undersökningar om föreningsekonomi som visar på ett samband mellan föreningens avgiftsnivå och individuella priser på lägenheter.

– Om föreningen höjer eller sänker avgifterna slår det direkt på slutpriserna. Det är därför viktigt att förstå lite mer om föreningens ekonomi för att kunna förutspå en avgiftsförändring och ligga steget före, säger Hampus Dahlstedt.

Av de bostadsrättsföreningar som höjde mest under 2015 finns tre i Stockholm, en i Göteborg och en i Trosa. Största ökningen av alla hade BRF Kumlet 18 i Stockholm som dubblade sin månadsavgift. Det största skälet till det är att föreningen under 2014 hade en extremt låg årsavgift, 69 kr per kvadratmeter.

Men det finns även bostadsrättsföreningar som sänker avgifterna. BRF Hasselbladska Huset i Göteborg sänkte avgiften med hela 36 procent mellan 2014 och 2015. Därefter på sänkningslistan följer fyra föreningar i Stockholm som sänkte med mellan 30 och 20 procent.

– Minskning av årsavgifter beror ofta på att föreningen har lyckats förhandla om ofördelaktiga avtal eller att den har sålt av tillgångar, exempelvis råvind, hyreslägenheter eller lokaler, säger Hampus Dahlstedt.