I finanskrisens spår sänktes räntorna drastiskt. Något som framför allt syntes på alla sparares räntebesked för 2009. Bakom fallet fanns den för räntemarknaden avgörande reporäntan, som Riksbanken bestämmer.
Från hösten 2008 till hösten 2009 sänkte Riksbanken reporäntan från 4,25 procent till rekordlåga 0,25 procent för att motverka finanskrisens effekter.
Den 1 juli höjdes reporäntan till 0,5 procent. Men det är bara början. Den 1 september, när Riksbanken har sitt nästa räntemöte, beräknas reporäntan höjas igen.
– Den höjs stegvis i flera år och redan i februari räknar vi med 1,5 procent, säger Tor Borg.
Precis som en höjd reporänta ökar bolåneräntorna så skjuter även inlåningsräntorna i höjden.
– Före finanskrisen hade vi vanliga sparräntor på 4-5 procent. Då var sparkonton väldigt attraktivt. Vi är inte där i dag. Men inom ett par år är vi tillbaka till den nivån, säger Tor Borg.
FREDRIK NEJMAN, PRIVATA AFFÄRER