Den här vintern blir den värsta för hushållens ekonomi sedan finanskraschen 2008. Med den högsta inflationen på 30 år följer både minskade reallöner och minskad köpkraft. Det samtidigt som såväl priset på livsmedel, energi och bolåneräntor har gått upp.
Det är främst ökade boendekostnader som högre räntor på bolånen och höga energipriser som driver hushållens kostnader. Barnfamiljer i storstäderna är den grupp som drabbas hårdast eftersom boräntor och energikostnader är en stor del av familjebudgeten. För denna grupp rusar månadskostnaderna. De som äger sitt boende med högre bolåneräntor och uppvärmningskostnader är de får ta den största smällen i kronor räknat. Framför allt de som bor i storstäder med hög belåning på hus och bostadsrätter.
Kostnaderna för en tvåbarnsfamilj som bor i småhus kommer stiga med närmare 68 000 kr i Stockholm under nästa år om huset är belånat till 65 procent, enligt SPP:s uträkningar. Kostnadsökningen från 2021 till 2023 uppgår till drygt 12 000 kr per månad. För en tvåbarnsfamilj som bor i småhus i Göteborg kommer årskostnaderna öka med 57 000 kr och för en tvåbarnsfamilj i Malmö med drygt 48 000 kr. Tvåbarnsfamiljen i Sundsvall får räkna med en ökning av årskostnaden på 18 028 kr. Kostnadsökningen från 2021 till 2023 kommer uppgå till drygt 10 800 kronor per månad för Göteborgsfamiljen, 9 700 kr för Malmöfamiljen och 4 766 kr för Sundsvallsfamiljen.
Barnfamiljer, par utan barn och pensionärsparet är de som förlorar mest pengar i kronor och ören, men de har också bra ekonomiska marginaler. Ensamstående med barn förlorar färre kronor, men en desto större del av den lilla marginalen de hade. Singelhushållen och de som bor i hyresrätt drabbas inte lika hårt som övriga grupper, trots höjda hyror. De som inte drabbas av högre boendekostnader påverkas främst av de drygt 20-procentiga prishöjningarna av livsmedel och av höjda energi- och drivmedelspriser. Många sparare får dessutom en ökad beskattning på ISK-sparandet och kapitalförsäkringar eftersom skatten kommer att fördubblas nästa år. Sammanfattningsvis är det svårt att komma undan effekterna av en tuffare ekonomisk framtid.
Vad kan hushållen göra som ger störst effekt på hushållsbudgeten?
De åtgärder hushållen själva kan vidta som ger störst effekt är att pressa ner bolåneräntorna och sänka uppvärmningskostnaderna. För de som äger sitt boende handlar det om att energieffektivisera på kort och lång sikt och minska kostnaderna för sina bolån – att
förhandla boräntor med banken. Mitt råd är att se över och försöka minska bolåneräntorna eftersom de varierar mycket även mellan de största bankerna, vilket gör det extra viktigt att se över vilken bank hushållet har sitt lån hos.
Mitt andra råd är att sänka värmen inomhus. Om du sänker med en grad minskar energianvändningen för uppvärmning med ungefär fem procent. För typhushållet, en barnfamilj, i Stockholm (SE3) som förbrukar 20 000 kWh per år hade det motsvarat en minskning på 1 760 kr per år och för typfamiljen i Göteborg (SE4) med samma förbrukning motsvarar det 2 099 kr per år.
Slutligen, några ord om sparande. I år har Stockholmsbörsen backat med drygt 23 procent och vårt sparande mer eller mindre än så. För många kommer även nästa år inledningsvis börja tuffare, men börsåret 2023 kan också öppna upp för en möjlighet som saknats under senaste åren. Vi går från en tid där priset på pengar varit lågt och få alternativ för avkastning utöver börsen har varit tillgängliga, till en tid där alternativa tillgångsslag börjar bli intressanta. För den med lägst risktolerans finns nu till och med utrymme för lite ränta på sina sparkonton.
Shoka Åhrmans tio tips för en bättre privatekonomi 2023
Sänk temperaturen
Genom att sänka värmen inomhus med en grad minskar energianvändningen för uppvärmning med ungefär 5 procent. För en barnfamilj i Stockholm (SE3) som förbrukar 20 000 kWh per år hade det motsvarat en minskning på 1760 kr per år och för en familj i Göteborg (SE4) med 2 099 kr per år.
För dig som bor i hus: Installera solceller och sälj elöverskottet
Vid årsskiftet införs höjd skattereduktion för installation av solceller från 15-20 procent. Genomsnittlig installationskostnad är 100 000 kr. För den genomsnittliga användaren motsvarar detta en ökad skattereduktion på 5 000 kr, från 15 000 till 20 000 kr. Genom att producera egen el från installerade solceller minskar kostnaden signifikant. Producerar man den mängd kWh som hushållet förbrukar, kan man undvika att köpa el helt. Beroende på storlek på villa och anläggning samt elförbrukning kan ett snitthushåll spara mellan 8 800 kr och 26 000 kr per år i elkostnader (exklusive installation av anläggningen). Genom att sälja överskottselen som din anläggning producerar kan du sälja den vidare och få en skattereduktion på 60 öre per såld kWh, maximalt 30 000 kWh per år. Man kan enbart få skattereduktion motsvarande den mängd el som hushållet själv förbrukar. Som privatperson är snittet 1,2 kr/kWh för såld överskottsel (inklusive skattereduktion). Om man producerar 20 000 kWh per år men endast använder 10 000 kWh, motsvarar det 12 000 kr per år i intäkter för såld överskottsel.
Förhandla bolåneräntan med banken
Det kan göra stora skillnader att jämföra olika banker inklusive ränteavdrag. Kostnadsskillnaden per år mellan högsta och lägsta bolåneräntan är att betala 17 807 eller 1 484 kr/år. Därför är det bra att kolla på bankernas genomsnittsräntor på jämförelsesajter. En god idé är att beväpna sig med några argument att använda i förhandlingen med din befintliga bank. Passa på att förhandla om hela din privatekonomi och samla era affärer hos banken.
Om möjligt ställ bilen och åk kollektivt
Spara pengar genom att köra mindre och i stället åka kollektivt. Här finns tusenlappar att spara beroende på var i landet du bor. En person i Luleå som minskar sin körsträcka per år från 1 000 till 250 kilometer, en minskning på 85 procent, och i stället väljer kollektivtrafik kan spara drygt 5 500 kr per år. För en person i Sundsvall däremot, skulle detta leda till en kostnadsökning på drygt 2 500 kr per år. En person i Stockholm sparar 1 075 kr per år på samma förändring.
Gör en hushållsbudget och se över onödig shopping
För att minska risken att hamna i ekonomiskt trångmål – och för att få bättre kontroll över dina utgifter kan det vara klokt att göra en budget, lägga in inkomster och utgifter i en ekonomisk kalkyl. De prisökningar som vi ser nu är inte övergående. Minska också onödig konsumtion och slentrianshopping av saker du egentligen inte behöver.
Hyr ut ditt fritidshus
Genom att hyra ut ditt fritidshus kan du tjäna pengar. Vid uthyrning av ett fritidshus får man ett schablonavdrag med 40 000 kr samt ytterligare avdrag med 20 procent av hyresintäkten. Det innebär att man skattefritt kan hyra ut sitt hus för 50 000 kr utan att betala någon skatt.
Skaffa en buffert och spara smartare – se över avgifter
Fortsätt att spara även om du har en sämre ekonomi och skaffa en buffert för oförutsedda utgifter. Se över avgifterna på de fonder du valt och välj en bank med låga courtage-avgifter för aktiehandel. Det kan också vara gynnsamt att samla pensionssparandet från olika arbetsgivare till ett pensionsbolag, för att få tydligare överblick över ditt långsiktiga sparande och en starkare känsla av kontroll.
Rensa ut, sälj gamla prylar och skapa ett mer minimalistiskt sätt att leva på
Gör dig av med sådant som ligger och samlar damm i förrådet eller garaget. Nätet vimlar idag av bra köp- och säljsajter som gärna tar emot både kläder och prylar. Här kan du också spara hundralappar när du fyller på med nytt.
Rensa bland abonnemangen
Utgifter för löpande abonnemang, elavtal och försäkringar kan bli riktiga slukhål för ekonomin. Storstäda bland dina avtal och se om du kan skippa några onödiga tjänster.
Packa lunchlådan
Om du äter lunch eller frukost ute på stan fem gånger i veckan kommer du att göra av med 20 000 kronor på ett år.
Av: Shoka Åhrman, sparekonom på SPP.
