Räntan Riksbankens direktion lär inte ändra reporäntan vid det penningpolitiska mötet den 24 april (räntebesked den 25/4), men det något oklara läget för såväl inflationen som konjunkturutsikterna öppnar ändå för ett spännande räntebesked.

Samtliga nio ekonomer som Infront Data har tillfrågat räknar med att Riksbanken kommer att meddela att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent.

Riksbanken upprepade i samband med räntebeskedet i februari att ”nästa höjning sannolikt sker under andra halvåret 2019” (mest sannolikt i september enligt räntebanan). Räntebanan lämnades också oförändrad jämfört med i december med undantag för att den då sträckte sig ett kvartal längre (och indikerade att räntan då skulle stiga till 1,10 procent från 0,98 procent under fjärde kvartalet).

Räntebanan kan ändras

Sju av de tillfrågade analytikerna räknar med att Riksbanken återigen kommer att upprepa sin indikation om en ny räntehöjning under andra halvåret, två tror dock att Riksbanken kommer att precisera tidpunkten för nästa räntehöjning till fjärde kvartalet i år.

Beträffande ekonomernas egna prognoser om nästa räntehöjning svarar tre att den kommer i september, medan intervallet för övriga svar sträcker sig ut till andra halvåret 2020.

Inflationen går inte Riksbankens väg

Knappt en vecka efter Riksbankens räntebesked i februari visade SCB:s redovisning av KPI-statistiken för januari att Riksbankens KPIF-prognosbana återigen hamnat rejält fel. KPIF-inflationen sjönk oväntat till 2,0 procent, från 2,2 procent i december. Enligt Riksbankens prognosbana väntades KPIF-inflationen ha stigit till 2,4 procent i februari, och även Infront Datas konsensusprognos indikerade en uppgång, till 2,3 procent.

Det prognosfelet har i stora drag hängt med i inflationsutfallen för februari och mars, vilket innebär att Riksbanken nu måste revidera ned sin KPIF-prognos för 2019. Det skulle åtminstone isolerat tala för mjukare penningpolitiska signaler från direktionen efter aprilmötet.

Det är dock inte självklart att riksbankscheferna är allt för oroliga över prognosmissen denna gång; när Cecilia Skingsley kommenterade januari-inflationen, den 5 mars, valde hon att hänvisa till Riksbankens egna underliggande mått.

”Vi har en lång rad underliggande inflationsmått. Medianen för dem sjönk inte”, sade hon.

Cecilia Skingsley sade också att det fortfarande är möjligt att höja reporäntan i höst även om inflationen då ligger under målet. Det viktiga är hur de framåtblickande prognoserna ser ut.

Medianvärdet av Riksbankens underliggande inflationsmått var oförändrat på 1,7 procent i januari jämfört med i december, och detta värde har därefter fortsatt att stiga, till 1,9 procent i februari och 2,1 procent i april, vilket i sig självt antyder ett snabbt stigande pristryck som Riksbanken kanske skulle behöva bemöta.

Vice riksbankschefen Martin Flodén såg många frågetecken runt inflationstrycket när han talade den 12 april, och att utfallen så här långt i år tyder på att inflationen kan bli lägre än i tidigare prognos ett år framåt, vilket Riksbanken behöver ta med sig vid aprilmötet.

Han noterade samtidigt uppgången i Riksbankens egna mått på den underliggande inflationen och sade att en faktor bakom de låga KPIF-utfallen var den nya mätmetoden för att beräkna priser på utrikes flygresor, och att Riksbankens underliggande mått även i övrigt rensar bort volatila komponenter som har överraskat på nedsidan i år.

Martin Flodén uttryckte dock en viss oro för hur inflationsförväntningarna kommer att reagera om Riksbanken nu sänker en redan låg KPIF-prognos. Han påpekade att inflationsförväntningarna nu visserligen är klart högre än när de var som lägst för några år sedan.

”Samtidigt gäller att slå vakt om förväntningarna och agera om vi bedömer att det finns en risk för att förtroendet återigen ska försvagas så att vi inte reagerar för sent”, sade han.

Oklart hur Riksbanken hanterar inflationsutvecklingen

Det är därmed inte helt självklart hur Riksbanken nu ska svara på inflationsutvecklingen sedan föregående möte, och det är inte heller självklart hur Riksbankens syn på konjunkturutsikterna har förändrats jämfört med i februari.

Efter ett första kvartal med nästan enbart negativa signaler om den globala konjunkturen börjar åtminstone vissa ekonomer tala om ”gröna skott” som kan indikera en något bättre utveckling i början av andra kvartalet.

De finansiella marknaderna har reagerat positivt på mjukare policysignaler från Federal Reserve och ECB samt på signaler om att USA och Kina kan vara på väg att enas om ett handelsavtal. Lägg därtill att risken för en hård brexit åtminstone har skjutits på framtiden så får man sammantaget en mindre oroande bild av de globala konjunkturutsikterna än vad som var den allmänna bilden runt årsskiftet.

Därtill kommer tecken på att konjunkturen i Kina kan vara på väg att vända upp, med stöd av statliga stödåtgärder. IMF:s vårprognos gav också visst hopp om att konjunkturen kan vända upp andra halvåret (även om IMF samtidigt pekade på flera risker).

Riksbankens prognos från i februari om att Svensk BNP ska växa med endast 1,3 procent i år framstår också som låg jämfört med andra mer aktuella prognoser, men det beror främst på att SCB:s nationalräkenskaper för det fjärde kvartalet (som publicerades den 28 februari) visade på en betydligt starkare BNP-tillväxt än någon hade väntat.

Däremot ligger Riksbankens februariprognos om att BNP ska stiga 1,9 procent 2020 en bit över andra mer aktuella prognoser (KI räknade i mars med att BNP skulle öka 1,6 procent 2020).

Förvåning över fortsatt svag krona

Om varken inflations- eller konjunkturutvecklingen ger några entydiga besked om hur Riksbankens penningpolitiska hållning kan väntas bli efter aprilmötet kanske kronans utveckling kan ge vissa indikationer.

Riksbankens sedvanliga antagande om gradvis kronförstärkning i februari har återigen kommit på skam. Riksbanken antog i februari ett genomsnittligt KIX-värde på 118,4 under andra kvartalet, men hittills i april har värdet i genomsnitt legat klart över 2 indexenheter högre.

Direktionen har tidigare tagit de upprepade prognosmissarna om kronan med ett välvilligt jämnmod, men efter en period med såväl inflation som inflationsförväntningar nära målet har vissa ledamöter åtminstone börjat uttrycka en viss förvåning över den svaga kronan.

Cecilia Skingsley sade den 5 mars att hon hade svårt att förstå den senaste tidens kronförsvagning.

”Vi har en avmattning i svensk ekonomi, men den går ungefär i linje med vad Riksbanken prognosticerat. Jag har inte sett något i de senaste inkomna data som rubbar min bild när det gäller Sveriges ekonomiska utveckling”, sade hon.

Martin Flodén noterade redan i samband med policymötet i februari att det var överraskande att kronan hade fortsatt att försvagas efter Riksbankens räntehöjning i december, och han sade att en fortsatt försvagning under vissa förutsättningar kunde motivera en räntehöjning i april.

Den 12 april påpekade Martin Flodén också att Sverige inte gynnas av den försvagade kronan, och att Riksbanken inte heller önskade en svagare krona.

I den mån en majoritet av direktionen delar uppfattningen att kronan har försvagats oväntat mycket ökar sannolikheten för att Riksbanken inte behöver följa upp ECB sänkta policyguidning från i mars. Dessutom kan den norska kronans relativt måttliga förstärkning i spåren på att Norges Bank oväntat höjde sin räntebana på kort sikt, den 21 mars, möjligen dämpa oron för att mindre mjuka budskap från Riksbanken ska leda till en oönskat kraftig kronförstärkning

Riksbankschefen Stefan Ingves budskap om kronan, i en debattartikel i DN den 27 mars, kan dock vara lite svårtolkat i det sammanhanget. Han försvarade penningpolitiken och konstaterade att det inte är Riksbankens uppgift att stärka kronan

”Riksbanken kan inte, och ska inte, stabilisera både inflationen och växelkursen. Man måste välja, och med ett inflationsmål är det ofrånkomligt att växelkursen rör sig”, skrev han.

Stefan Ingves påpekade dock att det inte finns något hos inflationsmålspolitiken som gör att det finns skäl att tro att kronan ständigt kommer att försvagas.

De oväntat låga KPIF-utfallen i början av året är sannolikt en viktig faktor bakom kronans svaga utveckling i år, men även Riksbankens förtidsreinvesteringar av senare förfallande värdepapper i portföljen kan ha spelat en roll.

Foto: Morgan Ekner/istockphoto
Aktiechatt
Just nu: Aktiechatt med Marcus Hernhag
Placera
Flera CFD-bolag med svenska kunder stoppasAllvarliga brister i verksamheten
Foto: istockphoto
Analyser
Här är fredagens färska analyser
Börsen
Uppåt på fredagsbörsen
Foto: istockphoto
Brexit
Omvärldsstrategen: Brexit styr marknaderna i höst
Analys
Di: Dags att ta hem vinsten i SCA
Analys
Danske köpstämplar Ascelia Pharma
Analys
Danske slopar köprek för NobinaSer ökad konkurrens
Sektor
Trafiksiffror visar obefintligt flygresandeMen maj ändå bättre än april
Analys
Nordea: Zyn och återköp väntas lyfta Swedish Match vinst
Aktie
Boliden: Gruvbrand kostar 200 miljoner
Aktie
Clas Ohlsons vd lämnar bolagetLotta Lyrå har fått nytt jobb
Rapport
Slacks rapport en besvikelseFörväntningar på coronalyft
Asien
Blandat på Asiens börser
Foto: AP/TT
Wall Street
Wall Street: Index åt olika håll
Spara
Regeringen vill förbjuda inlåningsföretag utan garanti
Placera
Ålandsbanken ökar exponeringen mot europeiska aktier
Pandemin
Reserestriktionerna inom Sverige hävs
Foto: Johan Nilsson/TT
Analys
Sparebank 1: Sälj SAS innan det är för sentVarnar för utspädning vid emission
Börsen
IG: Historiens starkaste 50-dagarsrally
SBAB: Bopriserna står pallKan rentav stiga något i år
Bolån
FI: Bolåntagare har bra marginaler
Placera
Blackrock: Asien gynnas när återhämtningen kommerKinesiska och indiska obligationer lockar
Krisen
FI: Krisen är inte över
Foto: Shutterstock
Analys
Analys: Africa Oil positionerat för att skapa värde