Konjunktur Det finns en betydande risk för fortsatt hög inflation under lång tid framöver med allvarliga konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Det skriver Svenskt Näringsliv (SN) i sin nya konjunkturprognos.

BNP väntas i huvudscenariot öka med 1,9 procent i år och 0,5 procent nästa år. I den förra prognosen, i maj, räknade Svenskt Näringsliv med en BNP-tillväxt på 2,5 procent i år och 1,5 procent 2023.

SN konstaterar att de höga energipriserna och den sedan länge bristfälliga energiförsörjning håller inflationen kvar på en hög nivå, en kris som är självförvållad.

”Nästa regering måste vidta omedelbara åtgärder för att trygga energiförsörjningen. Det gäller både att säkra befintlig kärnkraft och att möjliggöra för ny kärnkraft”, säger Sven-Olov Daunfeldt, Svenskt Näringslivs chefekonom, i en kommentar.

Inflationstrycket är nu brett, och centralbankerna kommer att fortsätta strama åt penningpolitiken för att motverka inflation och dämpa inflationsförväntningar. Det leder till en svag ekonomisk utveckling och lågkonjunktur.

KPIF-inflationen väntas uppgå till 6,8 procent i år för att falla tillbaka till 3,6 procent nästa år. Reporäntan höjs till 2 procent i slutet av 2022 och 2,25 procent i slutet av nästa år.

Hushållens konsumtion kommer att dämpas av detta och av fallande bostadspriser, samtidigt som fortsatt mycket höga elpriser drabbar både företag och hushåll

Hittills har dessa effekter delvis uppvägts av en stark export. Men under andra halvan av 2022 förväntas de negativa faktorerna ta överhand.

”Sverige går nu in i en lågkonjunktur. En förutsättning för att läget inte ska bli än värre är att exportindustrin har konkurrenskraftiga villkor. Då kan exporten motverka en minskad inhemsk konsumtion”, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Bild: BNP-prognos
image