Avsikten med de billiga pengarna är något olika men effekterna blir i stort sett desamma. I Europa vill man upprätthålla likviditeten i systemet och i USA vill man undvika deflation, eftersom deflation har mycket allvarliga konsekvenser.
Tricket är att få upp inflationsförväntningarna, eftersom det uppmuntrar riskaptit och investeringar, utan att för den skull skapa hög inflation.
För att undvika inflation är det av yttersta vikt att centralbankerna avbryter sina stimulansprogram i rätt tid innan ekonomin tar fart. Men det finns risk att centralbankerna i dagens situation inte ställer sig på bromsen tillräckligt fort.
När inflationsförväntningarna stiger är det bäst att titta till portföljen.
I tider av ökande inflationstryck och låga realräntor bör man leta efter inflationsskyddade reala tillgångar som fastigheter. Även råvaror, och då framförallt guld, har historiskt presterat bra i tider av ökande inflationsförväntningar.
Fed-chefen Ben Bernanke höll ett tal till kongressen 29 februari i vilket han inte nämnde QE över huvud taget. Bara frånvaron av en QE-diskussion tolkades negativt och fick guldpriset att backa rejält. Tror man på ytterligare kvantitativa lättnader kommer rekylen i guldpriset bara bli en litet hack i en uppåtgående kurva.
I en sund ekonomi premieras höga kassor och solida kassaflöden men i tider som dessa när inflationsförväntningarna ökar och när realräntorna är låga bör man leta efter bolag med hög hävstång, det vill säga en hög nettoskuld i förhållande till intjäningen och bolag med negativt rörelsekapital. När inflationen stiger inflateras skulden ner och värderingen stiger.
Givet risken för en starkare krona är det dessutom klokt att undvika exportberoende bolag som verkstadsbolagen och istället leta efter lokalt exponerade bolag.
Fastighetsbolag har med andra ord flera fördelar. De är både högt skuldsatta och har även mestadels lokal exponering. Mindre detaljhandelsbolag som RnB, Kappahl och New Wave är också högt skuldsatta bolag med stor lokal exponering. En annan icke-exportberoende sektor är bioteknikbolagen som ofta är högt skuldsatta.
Alla pengar som slussas ut i det finansiella systemet gör att banksektorn är den första att vinna kortsiktigt på den ökade likviditeten. Banksektorn är den bästa sektorn på Stockholmsbörsen hittills i år, upp 17 procent jämfört med index som är upp 14 procent. Konsumentvaror och verkstad är de enda andra två sektorer som hittills i år har slagit index.