Riksbanken En oväntat hög KPIF-inflation exklusive energi för oktober ökar sannolikheten för att Riksbanken kommer att höja styrräntan med 75 punkter nästa vecka, snarare än de 50 punkter som Riksbanken själv har guidat för. Det skriver Handelsbankens prognoschef Johan Löf i ett kundbrev efter att SCB publicerat inflationsdata för oktober tidigare på tisdagen.

”Och med dagens mycket höga underliggande inflation kan en ytterligare höjning med 100 punkter inte uteslutas”, skriver han.

KPIF-inflationen sjönk visserligen till 9,3 procent i oktober, från 9,7 procent i september, vilket var väl under de 9,8 procent som Riksbanken antog i prognosen i september.

Om energipriserna exkluderas steg däremot inflationen (KPIFXE) till 7,9 procent i oktober, från 7,4 procent i september, vilket var 0,5 procentenheter över Riksbankens prognos.

Johan Löf skriver att detaljerna visar att prisökningstakten för livsmedel, varor och tjänster samtliga steg i oktober, och nu stiger priserna för ”en ännu mer överväldigande majoritet av varorna i KPI-korgen mycket snabbare än vad som är kompatibelt med Riksbankens 2-procentsmål”.

Johan Löf skriver vidare att en av de sista pusselbitarna inför Riksbankens policymöte den 23 november (räntebeskedet meddelas dagen efter) blir onsdagens Prosperamätning av penningmarknadsaktörernas inflationsförväntningar.

Han noterar att förväntningarna på längre sikt har varit relativt väl förankrade runt 2 procent, vilket tyder på att Riksbankens inflationsmål fortfarande är trovärdigt, ”men det finns en uppåttrend”.

De ihärdigt skyhöga kortsiktiga förväntningarna bland hushåll och företag i KI-barometrarna, och förhöjda förväntningar på medellång sikt bland alla deltagare i Kantar Prosperas kvartalsunderökning kan oroa Riksbanken.

”Då är det rimligt att säga att även morgondagens mindre undersökning kommer att vara av stort intresse för Riksbanken när den försöker prognostisera hur länge höginflationsperioden kommer att fortsätta, och uppskatta risken för förlorad trovärdighet i det medellånga och långa perspektivet”, skriver Johan Löf.