Konjunktur Nya restriktioner och envisa flaskhalsproblem ger en svagare tillväxt i svensk ekonomi den närmaste tiden. Men underliggande är ekonomin och jobbtillväxten stark. Hushållens plånböcker urholkas just nu av höga energipriser, men till skillnad från i USA sticker inte priserna på andra varor och tjänster iväg och därför är det för tidigt för Riksbanken att höja styrräntan. Den bedömningen gör Handelsbanken i en ny konjunkturprognos.

Sveriges BNP väntas öka med 3,6 procent i år, 2,2 procent nästa år och 1,9 procent 2024. I föregående prognos, i november, väntades BNP öka 3,8 procent 2022 och 1,9 procent 2023.

Handelsbanken ser utvecklingen sedan i november som ett bakslag, framförallt omikron med dess restriktioner och de väldigt höga energipriserna.

”Restriktionerna kan göra att leveransproblemen håller i sig längre och konsumentbeteendet tar längre tid att normalisera. Det är besvärligt, men inte oöverstigligt. Det blir en paus under första kvartalet och därefter fortsätter den starka tillväxten”, säger Handelsbankens chefekonom Christina Nyman till Nyhetsbyrån Direkt.

Hon lyfter fram att arbetsmarknadsläget i Sverige fortsätter att förbättras och resursutnyttjandet stiger. Företagen ser igenom det här läget som är just nu och fortsätter att planera för att anställa och investera eftersom de ser en fortsatt stark utveckling framöver. Det är hushållen som håller tillbaka, vilket bland annat syns i KI-barometern.

Men hushållen som helhet har en stark ekonomi och väntas öka sin konsumtion så snart smittan minskar och restriktionerna fasas ut.

Handelsbanken räknar med att arbetslösheten sjunker ned till drygt 7 procent i slutet av 2024 och även om den snabba återhämtningen har bidragit till att företagen inte riktigt hinner med att anställa i samma takt som efterfrågan så ser inte Handelsbanken någon risk för överhettning.

När det gäller den svenska KPIF-inflationen spår Handelsbanken att den ”dyker ner” till omkring 1,5 procent i slutet av 2022, efter att rekordhöga energipriser tryckt upp den till 4,1 procent i december.

Handelsbankens prognos är att Riksbanken börjar krympa balansräkningen från halvårsskiftet 2022, och sedan höjer reporäntan med 25 punkter i slutet av 2023, följt av en lika stor räntehöjning under sommaren 2024.

”Att höja räntan för att elpriser är höga skulle bara urholka köpkraften än mer och riskerar att stoppa den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden”, säger Christina Nyman.

Då ökar risken att löneavtalen nästa år hamnar lägre än vad som är förenligt med inflationsmålet, vilket enligt banken talar för att Riksbanken är tålmodiga och väntar till slutet av 2023, efter avtalsrundan, med att höja räntan.

De räknar dock med något högre centrala löneavtal vid nästa förhandlingsrunda i mars 2023.

”När avtalen ska förhandlas bedöms arbetsmarknadsläget vara betydligt bättre och inflationen högre än när nuvarande avtal slöts. Sammantaget räknar vi med att lönerna stiger med knappt 3 procent både 2023 och 2024, vilket kan jämföra med att lönerna bedöms öka med cirka 2,5 procent 2020-2022”, skriver de i rapporten.

På frågan om vad som skulle kunna få Riksbanken att höja tidigare svarar Christina Nyman ”högre inflation”.

”Om inflationsförväntningarna och löneförväntningarna drar iväg mycket då skulle Riksbanken höja tidigare”, säger hon, men tillägger att det inte finns några sådana tecken i nuläget.

Faktum är att Handelsbanken, liksom i novemberprognosen, tycker att både inflationsriskerna och förväntningarna om höjda räntor är överdrivna.

”Jag tycker fortfarande det ligger för mycket förväntningar på Fed och Riksbanken, men det kan ju ändra sig om utbudsproblematiken blir mer varaktig i och med restriktionerna”, säger chefekonomen.

Riskerna mot prognosen är framförallt förknippade med risken för nya pandemirelaterade bakslag eller att Riksbanken tvingas höja reporäntan tidigare.

”Men även om det blir tidigare räntehöjningar är det inte det hela världen. Svenska hushåll har förväntningar om att räntorna ska stiga och kombinerat med att arbetsmarknaden fortsätter att förbättras så vore det inget jätteproblem”, enligt Christina Nyman.