Konjunktur Den svenska ekonomin tappar tillfälligt kraft på grund av produktionsstörningar, men under prognosperioden väntas Riksbanken höja räntan. Det skriver SEB i den konjunkturprognos som presenterades på tisdagen.

Enligt prognosen väntas Sveriges BNP öka med 4,6 procent under 2021, 3,6 procent 2022 och 2,5 procent 2023.

I prognosen i augusti väntades BNP öka 4,6 procent i år, 3,9 procent nästa år och 2,3 procent 2023.

SEB konstaterar att lite svagare orderingång från omvärlden, produktionsstörningar och viss konsumtionsavmattning från stigande energipriser dämpar svensk tillväxt de närmaste kvartalen.

Industrins framtidstro ligger nära historiska toppnivåer men i nuläget främst drivet av rekordstora orderböcker och låga lagernivåer, snarare än orderflöde och produktion.

”Vi räknar med att produktionsproblemen i industrin lättar i mitten av 2022 och nedjusteringen för exporten nästa år motsvaras av en nästan lika stor uppjustering 2023”, skriver SEB.

Högt kapacitetsutnyttjande och fyllda orderböcker talar för att industrins investeringar växlar upp markant det närmaste året. En tydlig återhämtning för bostadsbyggandet bidrar till ljusare investeringsutsikter.

Hushållens konsumtion har varit tudelad med stark uppgång för detaljhandeln medan tjänstekonsumtionen länge varit nedpressad men med en rejäl återhämtning sedan restriktionerna avvecklades. Att konsumtionen fortfarande har en bit kvar till den tidigare trenden, samtidigt som hushållens ekonomi är stark och arbetsmarknadsläget förbättras, talar för en fortsatt stark uppgång.

En statistikomläggning försvårar tolkningen av arbetsmarknaden. Sysselsättningen har troligen återtagit nästan hela fallet och kortsiktiga indikatorer tyder på att uppgången fortsätter. Arbetslösheten väntas närma sig de cirka 7,2 procent som gällde när krisen bröt ut medan tillväxten i arbetsutbudet avtar jämfört med tidigare starka uppgång.

Resursutnyttjandet närmar sig därmed historiska toppar, men långa avtal på relativt låg nivå gör att löneresponsens ändå blir svag. Nästa avtalsrörelse är långt fram och sker i ett läge där inflationen hunnit växla ned även om det är osäkert i vilken grad den fackliga sidan kommer att kräva kompensation för tidigare inflation.

Svensk inflation har stigit kraftigt under hösten även om uppgången är måttlig jämfört med omvärlden. Energipriser är än så länge den dominerande drivkraften men stigande internationella priser på livsmedel gör att KPIF exklusive energi stiger gradvis till 2,5 procent i mitten av nästa år för att därefter falla tillbaka nära målet i slutet av året.

Riksbanken har hittills stått fast vid att räntehöjningar inte är aktuella under överskådlig tid. Stark tillväxt och en allt stramare svensk arbetsmarknad väcker frågan om Riksbanken verkligen kommer att välja en helt annan väg än de flesta andra centralbanker.

”Vi väntar oss att Riksbanken i november lägger in en viss sannolikhet för en räntehöjning 2024 i sin bana. Därefter börjar man tydligare signalera en viss normalisering av penningpolitiken. Första steget är att minska balansräkningen; under 2023 tror vi att en första räntehöjning genomförs”, skriver SEB.

De offentliga finanserna har gått starka genom krisen. Budgetunderskottet minskar från 2,8 procent av BNP 2020 och 2023 nås ett överskott på knapp 1 procent av BNP.

Saldoförbättringen och stigande BNP gör att den offentliga skulden troligen hamnar under skuldankaret på 35 procent av BNP redan nästa år.

SEB ser det som troligt att ett balansmål införs och ser ett växande stöd för att införa en investeringsbudget för att underlätta lånefinansiering av långsiktiga investeringsbehov inom infrastruktur och klimatomställning. En sådan omläggning kommer dock sannolikt inte i närtid.