Riksbankens övergripande mål är att få upp inflationen till 2 procent. Vapnet är att sänka reporäntan, men hur gör Riksbanken när inte ens nollräntan fungerar?
Det lutar åt att Riksbanken använder den hittills oprövade metoden att sänka räntan under noll, enligt SEB:s marknadsbrev på onsdagsmorgonen. Huvudscenariot är att det sker redan vid nästa möte i februari, med reservationen att det kan dröja till april på grund av att decemberinflationen var något högre än förväntat.
– Vi tror på en räntesänkning till -0,10 procent, och sedan blir nästa steg att köpa statsobligationer för att försöka pressa ner även långa räntor, säger SEB:s chefsstrateg Johan Javeus, till Privata Affärer.
Det finns i princip fyra alternativ som återstår för Riksbanken, enligt Johan Javeus. Förutom negativ ränta kan Riksbanken börja med så kallade ”kvantitativa lättnader”, vilket innebär köp av olika tillgångar, främst statsobligationer. Det är en väg som både England, USA och Japan tidigare provat.
– De övriga två vägarna är att ge ut fler långa lån till bankerna, eller som sista utväg, att gå in i valutamarknaden och försöka försvaga kronan genom att sälja kronor och köpa utländsk valuta, säger Johan Javeus.
På Riksbanken vill ingen kommentera vad som skulle ske om negativ reporänta införs, inte ens rent teoretiskt.
Så sent som i oktober ifjol gjorde Riksbanken bedömningen att reporäntan inte skulle kunna bli negativ under den närmaste framtiden. Så här skrev banken på sin hemsida i oktober 2014:
”En negativ reporänta är inte något vi ser framför oss i dagsläget. Vi bedömer att denna mycket expansiva penningpolitik med en reporänta på noll procent är tillräcklig för att inflationen ska stiga mot målet. Om ekonomin skulle behöva ytterligare penningpolitisk stimulans så har vi verktygen och tekniken för att kunna göra det. Men just nu bedömer vi att det kommer att räcka med att hålla räntan vid noll under en längre tid.”
Vilka skulle då effekterna bli om reporäntan blir negativ? Det skulle kunna leda till att bankerna följer efter och inför minusräntor på bankkonton, med den absurda konsekvensen att kunderna får betala för att sätta in pengar.
Då lär intresset öka ytterligare för risktillgångar som aktier, samtidigt som risken för nya finansiella bubblor blir mer överhängande.
Det finns flera länder som tidigare provat negativ reporänta, bland andra Schweiz och Danmark.