Konjunktur Svensk ekonomi växer med ungefär 3 procent både i år och nästa år och Riksbanken höjer reporäntan två gånger under andra halvan av 2023. Det skriver SEB i den konjunkturprognos som presenterades på tisdagen.

Enligt prognosen väntas Sveriges BNP öka med 3,0 procent under 2022 och 2,7 procent 2023. I prognosen i november väntades BNP öka 3,6 procent under 2022 och 2,5 procent 2023.

SEB konstaterar att återhämtningen från pandemin i början av detta år utmanas av hög inflation, snabb smittspridning och geopolitiska risker.

”Centralbankerna skyndar på normaliseringen av räntor och amerikanska Federal Reserves planer på att börja banta sin balansräkning skrämmer börs- och räntemarknaderna. Säkerhetspolitiska spänningar mellan Ryssland och det europeiska närområdet är en ny riskfaktor för särskilt Norden, Baltikum och Tyskland. Tillväxten fortsätter dock att få stöd av stora hushållsbuffertar och uppdämda konsumtionsbehov av tjänster när pandemin lättar, och inflationskrafterna väntas kulminera i inledningen av året”, skriver SEB.

SEB:s chefsekonom Jens Magnusson påpekar att prognosbilden ”av flera skäl blivit mer osäker”.

”Men vi ser också ökade förhoppningar om en ljusning för pandemin när den senaste vågen väl har passerat. Prognosen baseras på antagandet att effekterna på ekonomin lättar inom en snar framtid och att nya betydande störningar kan undvikas i Europa och Nordamerika”, säger han i en kommentar.

På centralbanksfronten väntas amerikanska Fed inleda gradvisa räntehöjningar i mars mot en nivå på 2,0 procent i slutet av 2023, och slår därmed följe med centralbankerna i Storbritannien och Norge, medan Europeiska Centralbanken, ECB, väntas börja strama åt först i slutet av 2023.

”Skulle vi se tecken på en mer tydlig pris- och lönespiral måste centralbankerna strama åt så att inte inflationsförväntningarna drar iväg och tappar kontakt med inflationsmålen. Då finns det risk för stora nedgångar för aktie- och bostadspriser. Vad gäller geopolitiken är erfarenheterna att det krävs en exceptionell händelseutveckling för att denna typ av spänningar ska påverka den ekonomiska aktiviteten under en längre tid. En rysk invasion av Ukraina skulle dock kunna få nästan oöverskådliga konsekvenser för energipriserna”, kommenterar SEB:s prognoschef Håkan Frisén.

I Sverige väntas inflationen (KPIF) ligga kvar över 4 procent under första halvåret, för att sedan falla tillbaka under senare delen av 2022.

”Riksbanken har historiskt inte varit rädda för att sticka ut. Men med en allt stramare arbetsmarknad och stigande löneökningstakt är det tveksamt om Riksbanken verkligen kommer att välja en helt annan väg än de flesta andra centralbanker. Vår prognos är två höjningar under andra halvåret 2023 medan balansräkningen börjar bantas redan i år”, säger Jens Magnusson vidare.

I övriga Norden väntas ett stramt resursläge leda till ett ökande pris- och lönetryck i Norge varpå Norges Bank fortsätter att höja räntan i ytterligare fyra steg i år. I Danmark kan kortsiktigt tryck på kronen tvinga centralbanken till nya interventioner.