Konjunktur Efter en imponerande motståndskraft väntas 2023 börja med BNP-fall. Prognosen för i år har skrivits upp men fallet är klart större än EU-snittet. Viktiga drivkrafter är fallande realinkomster och tydligt minskat bostadsbyggande. Det skriver SEB i den konjunkturprognos som presenterades på tisdagen.

Enligt prognosen väntas Sveriges BNP ha ökat med 2,9 procent under 2022 för att därefter sjunka 1,2 procent 2023 och öka 1,1 procent 2024.

I prognosen i november väntades BNP öka 2,9 procent under 2022, sjunka 1,5 procent 2023 och öka 1,3 procent 2024.

SEB konstaterar att återhämtningen har senarelagts vilket gör att tillväxten 2024 skrivs ner.

”Kraftigt minskat bostadsbyggande och pressade hushåll är den främsta drivkraften för lägre BNP i år, medan nedgången i industrin blir måttlig”, skriver SEB.

Bostadspriserna väntas fortsätta nedåt under första halvåret och de håller fast vid prognosen om en total nedgång på 20 procent. Prisfallet på bostäder leder, tillsammans med en kraftig uppgång i byggkostnaderna, till att bostadsinvesteringarna faller med totalt 30 procent under 2023 och 2024.

Nedgången i hushållens reala disponibelinkomster väntas bli i linje med läget i början av 1980-talet men betydligt mildare än under krisen i början av 1990-talet. Då var kollapsen i sysselsättning en viktig drivkraft medan arbetsmarknaden ser ut att stå emot betydligt bättre denna gång.

Sysselsättningen minskar under 2023, men fallet väntas stanna vid måttliga 1,5 procent. Arbetslösheten stiger från nuvarande knappt 7,5 procent till 8,5 procent i slutet av 2023. Avtalsrörelsen väntas, trots hög inflation, landa i måttliga nivålyft.

SEB: bedömning är att de totala löneökningarna landar på 4,5 procent för i år och 3,2 procent nästa år, något lägre än i euroområdet och Tyskland.

Inflationen har stigit till nya höjder för både total KPIF och KPIF exklusive energi. Stora baseffekter talar för att båda måtten vänder ner i början av 2023.

Det närmaste halvåret finns en rad faktorer som håller uppe kärninflationen, så som höga prisplaner i detaljhandeln, fortsatt snabbt stigande priser på konsumentvaror i producentledet, delvis på grund av en svag krona, samt administrativt satta avgifter och hyror. Förutsättningar för lägre inflation längre fram har dock förbättrats och en viss nedgång för elpriserna talar för att KPIF-inflationen hamnar under målet under 2024.

Styrräntan väntas höjas med ytterligare 50 punkter till 3,0 procent i februari.

”Dystra tillväxtutsikter, fallande bostadspriser, svag krona och hög inflation är ett fortsatt dilemma för Riksbanken. Hökaktiga signaler från ECB och andra centralbanker sätter press på Riksbanken att visa att inflationsbekämpningen tas på allvar. En relativt kraftig nedgång i BNP och gradvis tydligare nedgång i inflationen talar ändå för att detta kan bli den sista höjningen”, säger chefekonom Jens Magnusson i en kommentar.

Under 2024 börjar Riksbanken sänka styrräntan till en nivå på 2,25 procent i slutet av året.

Att Riksbanken slutat att återinvestera förfallande obligationer innebär att balansräkningen nu minskar snabbt. Företrädare för Riksbanken har lyft tanken på att aktivt sälja statsobligationer med längre löptid. Sådana försäljningar skulle strama åt penningpolitiken utan att påverka hushållens bolånekostnader nämnvärt, givet den korta löptiden på räntebindningen. Därtill kan försäljningar av statsobligationer locka till sig utländska köpare och bidra till en starkare krona. Prognosen är att sådana försäljningar inleds under andra halvåret i år.

Finanspolitiken står inför en balansgång när det gäller behoven att mildra konjunkturnedgången utan att försvåra penningpolitikens inflationsbekämpning. Mer riktade stöd, förutom elstödet, är på väg till de mest pressade. Därtill väntas utökade statsbidrag till kommunsektorn. I nästa budget lär skattesänkningar lanseras.

Det offentliga saldot väntas ändå vara i balans under perioden samtidigt som skulden fortsätter att sjunka. Det är en anmärkningsvärd utveckling i en lågkonjunktur och indikerar att finanspolitiken snarare är väl försiktig i nuläget, skriver SEB.