”Vi har redogjort för hur våra flöden har sett ut historiskt, och vi har också löpande dialog med våra tillsynsmyndigheter på alla marknader där vi verkar”, skriver SEB.
Programmet, som kablades ut online under morgonen, gör gällande att SEB ska ha gett en missvisande bild av de penningtvättsbekymmer banken varit inblandad i de senaste åren. Uppgifter från den senaste stora penningtvättsläckan av dokument från den amerikanska finanspolisen visar att SEB varit delaktiga i misstänkta överföringar om 8,2 miljarder kronor.
”Vi anser inte att Uppdrag gransknings beskrivning av SEB:s historia och våra uttalanden är rättvisande. Vi anser inte heller att de vinklingar som Uppdrag granskning gör är objektiva”, skriver banken i sin kommentar.
Hösten 2019 publicerade SEB historisk transaktionsdata avseende den baltiska penningtvättshärva som mest cirkulerade över Danske Bank och senare Swedbank, och SEB har också fått stora böter för penningtvättsbrister från FI.
Båda de andra mest involverade nordiska bankernas ledningsgrupper är utbytta sedan härvorna exploderade, till skillnad från SEB där vd sitter kvar. Vd Johan Torgebys vägran att svara på Uppdrag Gransknings frågor lyfts fram som noterbar, ställt i kontrast till den bild som getts under tidigare år vad gäller frånvaro av ”röda flaggor”, som UG beskriver det.
”Vi noterar att Uppdrag granskning håller fast vid en feltolkning av ett uttalande som SEB:s vd gjorde hösten 2018, samt att de inte tar in våra upprepade påpekanden om faktafel. Vi har vid ett flertal tillfällen betonat för Uppdrag granskning att citatet är taget ur sin kontext och att Uppdrag granskning därmed förmedlar en felaktig bild”, skriver SEB.
När Johan Torgeby talade om röda flaggor vid en kvartalsrapportpresentation för tredje kvartalet 2018 handlade det om en jämförelse med Danske Banks verksamhet i Estland. SEB:s försyndelser i Estland var inte jämförbara med Danskes, menade Johan Torgeby enligt SEB:s uttalande på onsdagsmorgonen.
SEB:s aktie handlades ned med 1 procent på måndagsmorgonen.