Konjunktur Efter det oväntat starka BNP-utfallet för andra kvartalet är ekonomin redan tillbaka på nivån före pandemin. Fortsatt stor potential för återhämtning av hushållens konsumtion och tjänsteexport talar för accelererande tillväxt under andra halvåret. Det skriver SEB i den konjunkturprognos som presenterades på tisdagen.

Enligt prognosen väntas Sveriges BNP öka med 4,6 procent under 2021, 3,9 procent 2022 och 2,3 procent 2023.

I prognosen i maj väntades BNP öka 4,8 procent i år och 4,0 procent 2022.

SEB skriver att företagsförtroendet är rekordhögt, men flaskhalsproblem och brist på komponenter inom fordonsindustrin ger viss osäkerhet i närtid. På längre sikt ger dock den globala återhämtningen goda utsikter för industriproduktion och varuexport.

”Historiskt höga nivåer”

Indikatorerna för arbetsmarknaden är starka men en statistikomläggning gör läget svårtolkat. SEB:s egen statistikanalys pekar på att sysselsättningen når tillbaka till förkrisnivåer redan i slutet av 2021 och att arbetslösheten faller tydligt det närmaste året för att sedan plana ut på en nivå runt 7,5 procent.

Resursutnyttjandet stiger till historiskt höga nivåer under det närmaste året. Det skapar en press uppåt på löner på sikt, men med löneavtal på plats till våren 2023 blir effekten under prognosperioden liten.

”Inflationen har inte ökat i samma takt som i omvärlden. KPIF exklusive energi föll faktiskt under sommaren till den lägsta nivån sedan 2014, men bedöms nu ha bottnat. KPIF hamnar dock under Riksbankens mål på 2 procent under hela prognosperioden”, skriver SEB.

Enligt ekonomerna har dock sannolikheten för att Riksbanken ska sänka räntan på nytt, eller utvidga obligationsköpen, minskat – i stället väntas små steg mot en stramare penningpolitik.

”Unika förutsättningar med nytt politiskt läge”

”Vi tror att stigande resursutnyttjande och något högre inflationsförväntningar får Riksbanken det närmaste halvåret att justera sin räntebana genom att lägga in höjningar under 2024. Vi räknar inte heller med några ränteförändringar fram till slutet av 2023. Redan under andra halvåret 2022 tror vi att Riksbanken kommer att tillåta balansräkningen att krympa”, skriver SEB.

Ett nytt politiskt läge, där regeringen behöver stöd från både Vänsterpartiet och Centerpartiet, ger enligt SEB ”unika förutsättningar” för den sista budgeten för riksdagsvalet 2022.

”De politiska förutsättningarna, tillsammans med investeringsbehov och vissa fortsatta krisstöd, gör att det blir en rejält expansiv budget. Regeringen har aviserat ett reformutrymme på 74 miljarder kronor. Om det är väl avvägt kan bedömas först när de konkreta förslagen presenteras”, skriver SEB.

 


SEB                                 2021       2022       2023
BNP 4,6% 3,9% 2,3%
KPIF 2,0% 1,5% 1,5%

Bild: BNP-prognos

 

image