Matpriser Matpriserna har stigit mer för livsmedelsbutikerna än för konsumenterna de senaste åren, men prishöjningarna i butik speglar inte nödvändigtvis dagligvaruhandelns totala kostnadsutveckling. Det framgår av ny statistik från SCB, enligt ett pressmeddelande.

SCB konstaterar att livsmedel blev 22,1 procent dyrare i butikerna mellan februari i fjol och februari i år. Matpriserna har inte ökat så mycket för konsumenterna på ett år sedan 1950-talet.

En liknande prisutveckling har skett för inköpspriserna för grossister och butiker. I februari steg dessa priser med 22,3 procent jämfört med i februari 2022, baserat på Prisindex för inhemsk tillgång.

En jämförelse med KPI ytterligare ett par år tillbaka i tiden visar att livsmedelspriserna har ökat mer i procent för dagligvaruhandeln än för konsumenterna.

”Priserna på livsmedel har ökat med 25,5 procent för konsumenterna sedan 2020. Under samma tid har priserna för livsmedel stigit med 36 procent för butiker och grossister”, säger Kristoffer Olsson, prisstatistiker som arbetar med Prisindex för inhemsk tillgång (ITPI) på SCB.

SCB påpekar dock att om kostnaderna för livsmedel ökar lika mycket i producent- som konsumentled så innebär det inte automatiskt att dagligvaruhandelns totala kostnader har ökat lika mycket som prishöjningen på mat i butikerna. Teoretiskt kan samma procentuella prishöjning i båda leden ge handeln större eller mindre marginaler.

Priserna på livsmedel är bara en del av flera i dagligvaruhandelns kostnadsmassa, samtidigt som den bara har en inkomst – försäljningen.

”Lönerna inom dagligvaruhandeln har till exempel inte stigit i samma takt som priserna på livsmedel för konsumenterna. Därför går det utifrån prisstatistiken inte att avgöra om prisökningarna i butikerna faktiskt är i linje med dagligvaruhandelns kostnadsutveckling det senaste året”, skriver SCB.