SBAB ser dock en höjning med 25 punkter som mer ändamålsenlig. Deras beräkningar indikerar att den underliggande trendmässiga inflationen redan har toppat, samtidigt som det tar tid för redan gjorda räntehöjningar att få full effekt. Därtill bör den revidering av hushållens konsumtionskorg mot billigare produkter som SCB beaktar efter nyår slå igenom i en lägre inflationstakt från och med januari.
I Riksbankens senaste prognos bedöms styrräntan höjas till 3 procent (2,84 i räntebanan) för att sedan ligga kvar på den nivån ända till och med 2025.
”I likhet med den bedömning Konjunkturinstitutet gör är vår bedömning att inflationen kommer att vara väsentligt mycket lägre mot slutet av detta år och att vi också går in i en lågkonjunktur, vilket talar för att styrräntan behöver sänkas mot slutet av året. Från mitten av 2024 är vår bedömning att styrräntan är nere på 2 procent”, säger Robert Boije, chefekonom på SBAB, i en kommentar.
Trots att styrräntan väntas höjas något mer än i föregående prognos har bolåneräntorna över lag justerats ner något i den nya prognosen. Det beror på att den rörliga bolåneräntan inte har gått upp i paritet med höjningen av styrräntan, men också på att de längre marknadsräntorna har fallit tillbaka.
Den rörliga bolåneräntan bedöms nu toppa på 4,2 procent i juli för att sedan falla tillbaka. De längre bundna räntorna bedöms toppa tidigare under våren. I januari 2025 väntas den rörliga räntan ligga på 3,5 procent och femårsräntan på 3,8 procent.
SBAB noterar ett svårt läge att göra prognoser i. Dels har bolånemarginalen fortsatt att sjunka, dels hoppar de längre marknadsräntorna upp och ned över tid i takt med marknadens skiftande förväntningar om hur väl centralbankerna ska lyckas tygla inflationen.
”När det gäller bolånemarginalen har den sjunkit mycket till följd av att storbankerna har kompenserat det genom att inte höja inlåningsräntorna i paritet med uppgången i marknadsräntorna. Det borde inte vara en hållbar strategi på lite sikt när andra aktörer höjer sina inlåningsräntor och fler och fler bankkunder blir medvetna om detta”, säger Robert Boije