SBAB skriver att Riksbanken väntas höja och följa flera andra centralbanker som redan fattat sådana beslut nyligen, och även ECB som väntas fatta samma beslut innan Riksbanken.
En fortsatt hög inflation över målet mätt utifrån de senaste tolv månaderna och rädsla för kronförsvagning talar för detta, sett till hur Riksbanken hittills resonerat.
Tolvmånadersinflationen väntas dock falla tillbaka kraftigt under det andra halvåret i år och månadsinflationen ligga strax över målet mot slutet av innevarande år.
Riksbanken väntas därför sänka styrräntan flera gånger nästa år med start i februari. Vid årsskiftet väntas räntan ligga på 2,50 procent.
Robert Boije, chefekonom på SBAB, ser det dock som en farlig strategi att ”följa John” med andra centralbanker.
”Risken finns för en onödigt djup lågkonjunktur. Riksbanken borde lägga större tyngd vid Sveriges räntekänsliga ekonomi och att vi inte ännu har sett den fulla effekten av redan gjorda räntehöjningar. Många sitter med låga bundna räntor som löper ut i år. Flera andra faktorer talar också för att kraftigt fallande inflation under det andra halvåret i år”, säger han.
Utifrån förväntningen att Riksbankens höjning till 3,75 procent i juni blir den sista, bedöms den rörliga bolåneräntan toppa på 4,8 procent mot slutet av året, med hänsyn tagen till att det fulla genomslaget av styrräntehöjningen sker med viss fördröjning. Den väntas sedan sjunka ner mot 3,5 procent under 2025.
Bolåneräntorna har sedan början av 2022 inte ökat i paritet med vare sig höjningen av styrräntan eller bankernas upplåningskostnader via två- och femåriga bostadsobligationer.
Ett skäl till detta är att bankerna, i synnerhet storbankerna, i stället har hållit nere inlåningsräntorna. Det är också ett skäl till att den rörliga bolåneräntan väntas nå sin topp först flera månader efter den sista höjningen av styrräntan.