”Hushållens konsumtion står för det största bidraget till BNP-tillväxten, straxt följd av näringslivets investeringar. Inflationen väntas bli fortsatt låg och Riksbanken höja reporäntan nästa gång först under våren 2024”, skriver SBAB i prognosen.
SBAB räknar med att Sveriges BNP ökar med 2,8 procent i år och 3,2 procent år 2022. Arbetslösheten väntas stiga från 8,5 procent 2020 till 8,8 procent i år, för att därefter sjunka till 8,2 procent 2022.
KPI-inflationen väntas stiga från 0,5 procent 2020 till 1,2 procent i år och 1,4 procent 2022. Först 2024 väntas inflationen nå Riksbankens mål om 2 procent.
SBAB noterar samtidigt att osäkerheten om bostadsprisernas utveckling är mycket stor framöver. Enligt prognosen, som är ”mycket osäker, ökar bopriserna med mellan 5 och 6 procent i år, men sett till prognosen för boräntorna och hushållens inkomster borde bopriserna öka ”betydligt mindre”.
”Det som skulle kunna kallas coronaparadoxen i bostadspriserna ser ut att ha fortsatt i början av året. Trots en svag svensk ekonomi och hög arbetslöshet bidrar det ökande intresset för att bo ändamålsenligt under pandemin till bostadspriser som stiger mer än vad fundamentala faktorer som boräntor och hushållsinkomster motiverar. Det återstår att se i vilken utsträckning detta förändrade konsumtionsmönster består när pandemin klingar av”, säger Robert Boije, chefekonom på SBAB, i en kommentar.
Han påpekar att det kraftigt ökade intresset för bostäder under pandemin kan leda till en ännu större prisuppgång än i prognosen, men också lägre om konsumtionsmönstren återgår till det normala när pandemin klingar av.
”En snabbare ränteuppgång till följd av stigande inflation är en annan riskfaktor värd att beakta”, säger Robert Boije.
SBAB räknar också med att antalet påbörjade bostäder kommer att falla med omkring 4.000, till drygt 46.000, i år till följd av att antalet bygglov föll kraftigt under förra året.
