Bostad En envist hög inflation gör att Riksbanken får höja styrräntan snabbare än tidigare väntat. Detta kommer att sätta fortsatt press på bostadsmarknaden, där bostadspriserna bedöms kunna falla med 20 procent från toppen till botten. Samtidigt väntas bostadsbyggandet tvärnita. Det bedömer SBAB i sin rapport Bomarknadsnytt, som Nyhetsbyrån Direkt tagit del av.

”Vår prognos bygger på en modellskattning och det historiska sambandet mellan bostadspriserna och hushållens inkomster respektive bostadsräntorna. Vi har inte tagit hänsyn till att envist höga elpriser också kan komma att påverka priserna negativt på framför allt småhus i de södra delarna av Sverige. Samtidigt överraskade bostadspriserna uppåt under pandemin. Läget är svårbedömt, men magkänslan är åt det mer negativa hållet”, säger SBAB:s chefekonom Robert Boije i en kommentar.

SBAB räknar med att den svenska ekonomin bromsar in rejält, där BNP väntas öka med endast 0,2 procent nästa år. Inbromsningen förklaras av en mycket svag utveckling för såväl privat som offentlig konsumtion, liksom investeringar. Trots en svag krona väntas nettoexporten inte kunna ge någon större draghjälp på grund av en svag utveckling också i Sveriges viktigaste exportländer.

Inflationen har bitit sig fast på högre nivåer än någon räknat med och detta väntas få Riksbanken att höja styrräntan med 75 punkter nästa vecka och sedan fortsätta höja tills styrräntan når 2,25 procent i februari nästa år.

”Riksbanken befinner sig nu i det besvärliga beslutsläget där den envist höga inflationen och risken för kraftigt stigande inflationsförväntningar ska hanteras utan att man samtidigt riskerar att bidra till onödigt hög arbetslöshet. Det är en mycket svår balansgång”, säger Robert Boije.

Prognosen är dock att arbetslösheten endast ökar svagt de kommande åren samtidigt som inflationen faller markant nästa år för att 2024 vara nere mot målet på 2 procent. När det värsta inflationshotet lagt sig väntas Riksbanken också sänka styrräntan 25 punkter i slutet av 2023, till 2,00 procent. Detta för att mildra de negativa makroekonomiska effekterna som räntehöjningarna då har haft.

Kombinationen av rusande byggpriser och fallande bostadspriser väntas samtidigt få bostadsbyggandet att mer eller mindre tvärnita. SBAB spår att det påbörjas 43.000 nya bostäder nästa år, nästan 40 procent färre än toppåret 2021.

”De dramatiskt höga priserna på många insatsvaror går inte att kompensera genom att höja priserna på nya bostäder eftersom priserna faller kraftigt på andrahandsmarknaden. Samtidigt bidrar högre räntor till försvårade finansieringsmöjligheter. Även om vi alltjämt har stor bostadsbrist är det nu något av en perfekt storm mot bostadsbyggandet och vi utesluter inte en ännu större nedgång i byggandet än i vår prognos. Riskbilden ligger på nedåtsidan”, säger Robert Boije.