Traditionell försäkring innebär att pensionsbolaget ansvarar för att förvalta dina pengar. Ofta erbjuds du också något slags garanti, till exempel att du får tillbaka minst det du betalat in. Pengarna placeras inte enbart i aktier utan även i räntor, fastigheter och andra tillgångar för att minska risken. Avkastningen fördelas ut till kunderna genom återbäringsräntan, som dock inte är garanterad.
Men börsraset har förstås satt sina spår i traditionella försäkringar och många bolag har sänkt återbäringsräntan. Bland annat har Skandia sänkt från 5 procent till 2 procent.
– Efter kraftiga nedgångar på de finansiella marknaderna som en följd av coronakrisen är det nödvändigt att justera återbäringsräntan. Eftersom det fortfarande är för tidigt att säga vad utvecklingen kan innebära på längre sikt bedömer vi att två procents återbäringsränta är rätt nivå. Kunderna kan vara trygga i att Skandia är väl rustat för framtida utmaningar på finansmarknaderna, säger Frans Lindelöw, Skandias koncernchef i en kommentar.
Skandia är dock långt ifrån ensamma om att ha sänkt. Till exempel har Länsförsäkringar sänkt återbäringsräntan i Nya Trad och Gamla Trad till 0 från 4 procent respektive 3 procent. Folksam har sänkt från 5 till 2 procent. SEB har sänkt från 4,5 procent till 3,5 procent för tjänstepension och från 3,5 procent till 2,5 procent för kapitalförsäkringar och privata pensionsförsäkringar.
Dessutom har Pensionsmyndigheten sänkt återbäringsräntan i sin traditionella försäkring för premiepension under utbetalning. Räntan sänks från 9 till 3,5 procent.
Men att bolagen sänker återbäringsräntan är egentligen inte så dramatiskt, tycker Mattias Fellenius på Svenska Fribrevsbolaget.
– Man kan säga att pensionsbolagen har pengar i ladan och beroende på hur mycket som finns i ladan så höjer och sänker de sin återbäringsränta. Att återbäringsräntan sänks är alltså ett resultat av att tillgångarna gått ner i värde och således har pengarna i ladan minskat, säger han.
Men skulle turbulensen fortsätta och pengarna i pensionsbolagens lador tar slut så kan det bli aktuellt med så kallat återtag.
– Tar pengarna i ladan slut så kan det bli ett återtag, det vill säga att pensionsbolagen tar tillbaka redan fördelad avkastning från spararna. Det kan inte uteslutas att vissa bolag tvingas göra det, säger Mattias Fellenius.
Samtidigt tycker han inte att man ska vara så orolig utan se på hela sitt sparande.
– Ta detta tillfälle till att upprätta en sammanställning av hela ditt sparkapital och titta sen på risken på helheten, inte bara för en enskild försäkring. Om den risk du tar för hela sparandet är för hög sänk då risken. Men tänk på att det lika gärna kan vara tvärtom. Att du har för låg risk i ditt sparande. Då kan detta vara ett bra tillfälle att öka risken genom att flytta till tillgångar med högre risk, till exempel aktier, säger han.
