I annonssamarbete med FISHER INVESTMENTS NORDEN

Annons Är det en aktieåterköpsboom på gång? Många kommentatorer som Fisher Investments Norden följer hävdar att kapitalstinna börsnoterade europeiska företag förmodligen kommer trappa upp återköpen av de egna aktierna när ekonomin återhämtar sig från nedstängningarna på grund av pandemin.

Vissa menar att den här ökade efterfrågan kommer driva upp aktiekurserna i Europa ännu högre.[i] Vi håller visserligen med om att aktieåterköp ofta är bra för börsen, men de är bara en av många drivkrafter på marknaden – och en relativt liten sådan, enligt vår mening. Som vi ser det bör investerare inte överskatta deras inflytande på börsens utveckling.

Om du vill läsa mer om hur aktuella förhållanden påverkar aktiemarknaden och dina investeringar, ladda ner Fisher Investments Nordens senaste aktiemarknadsutsikt och få regelbundna uppdateringar.

Rent teoretiskt anser vi att det är logiskt att anta att aktieåterköp driver upp aktiekurserna. Varför då? Jo, för att aktiekurser främst beror på tillgång och efterfrågan som vi ser det. När företag köper tillbaka sina egna aktier försvinner de aktierna från börsen – ingen kan köpa eller sälja dem längre, så tillgången krymper. En grundläggande ekonomisk tes är att om efterfrågan är konstant och tillgången minskar så kommer priset att stiga. Det innebär även att företagets framtida vinster är utspridda över färre aktieägare, så varje aktieägare har en högre andel av den framtida vinsten. Detta antyder att aktiens inneboende värde bör vara något högre.

Teori och praktik stämmer så klart inte alltid överens, och efterfrågan på ett företags aktier kan variera av många olika anledningar och eventuellt väga upp den minskning av tillgången som uppstår på grund av aktieåterköpen. Företag kan även emittera nya aktier, till och med samtidigt som de genomför återköp. De kan göra det för att ta in kapital eller för att dela ut till anställda inom ramarna för förmånsprogram. Överlag anser vi att återköpens krympande effekt på den totala aktietillgången är en positiv marknadskraft. Den kan förhindra att tillgången överskrider efterfrågan – en av anledningarna till att stigande börser kan börja falla så småningom enligt våra analyser.

Med det sagt anser Fisher Investments Norden att återköp visserligen i allmänhet är av godo, men man ska inte tillskriva dem allt för stor kraft på marknaden. På senare tid har vi sett uppskattningar på aktieåterköp på totalt 1,5 biljoner kronor i Europa 2022.[ii] Det kan låta som en rejäl summa, men det är bara 1,5 procent av Kontinentaleuropas samlade börsvärde på 102,4 biljoner kronor – en marginell skillnad i efterfrågan enligt oss.[iii]

Om du vill läsa mer om hur aktuella förhållanden påverkar aktiemarknaden och dina investeringar, ladda ner Fisher Investments Nordens senaste aktiemarknadsutsikt och få regelbundna uppdateringar.

Fisher Investments Europes moderbolag Fisher Investments har analyserat återköp genom börshistorien och har kommit fram till att återköp inte är någon garanti för att börsen ska gå upp. Ponera följande: Från det att euron infördes (1999) fram till 2019 var 2007 det år då man lade mest pengar på aktieåterköp i EU.[iv] Det året gav börserna i regionen en avkastning på 3,5 procent räknat i euro.[v] Året då man lade minst pengar på aktieåterköp i EU under samma period? 2009 – då börserna i EU steg med hela 32,7 procent räknat i euro.[vi] Och 2018 var återköpen 62 procent större än 2017.[vii] Men det uppskruvade återköpstempot verkade inte gynna EU-börserna, som steg med 10,8 procent 2017 – och backade med 11,6 procent 2018.[viii]

En del återköpsfokuserade aktieindex och -fonder kan ge goda avkastningar, men vi anser att investerare bör vara medvetna om vad som ingår – och inte ingår – i de indexen. Ta indexet MSCI Europe Buyback Yield som exempel. Det fokuserar på europeiska företag vars återköpsräntabilitet (summan som företaget har lagt på återköp under de senaste 12 månaderna delat med dess börsvärde, uttryckt i procent) är minst 0,1 procent. Fram till 31 maj i år gav det här indexet en avkastning på 173,6 procent över de senaste tio åren, betydligt bättre än det bredare indexet MSCI Europes 129,6 procent.[ix] Men det här indexet, liksom många andra som vi har sett i våra analyser, omfattar inte alla företag som genomför stora återköp. Till exempel omfattar det inte företag som återköper aktier för att väga upp för nyemissioner.[x] Därför anser vi att det är fel att anta att återköp i sig automatiskt leder till högre aktiekurser.

En anledning till att återköp inte automatiskt leder till starka aktiekurser enligt oss: De kan visserligen vara ett effektivt sätt att använda företagets kapital på, men det är inte det enda sättet. Företag kan dela ut det extra kapitalet till aktieägarna. De kan lägga mer resurser på forskning och utveckling. De kan även uppgradera eller bygga ut anläggningar eller förvärva bättre utrustning – eller andra företag. Enligt vår erfarenhet kan investerare se en del eller alla de här alternativen som mer eller mindre effektiva sätt att använda kapitalet än återköp.

Återköp kan enligt oss till och med vara ett dåligt alternativ om företagets aktier handlas till överkurs. Ett sätt som vi anser att man kan bedöma detta på är att titta på företagets så kallade earnings yield – dess vinst per aktie delat med aktiekursen, uttryckt i procent. Om detta nyckeltal är högre än företagets lånekostnader skulle företaget bli lönsammare om det tar ut lån för att återköpa aktier. Men om det inte är det skulle återköp sänka lönsamheten, och i sådant fall anser vi att det finns bättre sätt för företaget att använda kapitalet.

Fisher Investments Norden anser visserligen att återköpens effekt är mindre än vad de flesta hävdar, men vi anser att den senaste tidens snack om återköp är en användbar indikation på var sentimentet ligger just nu. När börserna steg under stora delar av 2010-talet såg vi många experter klanka ner på återköp som ett konstgjort sätt att lyfta aktiekurserna på bekostnad av arbetarnas löner eller investeringar i verksamheten – och dolde underliggande problem på marknaden.[xi] I dag däremot är många av de vi ser som diskuterar återköp positivt inställda till dem. Kommentatorer som vi följer ser ökade aktieåterköp som ett tecken på att företagsledningarna är optimistiska – och som en anledning till att europeiska aktier kan komma att gå bättre än de från andra regioner.[xii]

Enligt vår mening är den här ändrade inställningen till återköp typisk för den positivare stämning man brukar se mot slutet av tjurmarknader (långa perioder med i allmänhet stigande börser). Vi anser visserligen inte att detta varslar om att slutet är nära för börsuppgången, men vi anser att det är väl värt för investerare att hålla ett öga på den gladare stämningen och fundera på om ekonomin och marknaden ger skäl för den optimismen. Våra analyser visar att tjurmarknader ofta börjar närma sig slutet när stämningen är betydligt ljusare än vad ekonomiska och politiska fundamenta förtjänar.

Stigande aktieåterköp i Europa och globalt är i allmänhet ett gott tecken enligt Fisher Investments Nordens erfarenhet. Men vi anser att investerare bör sätta denna källa till ökad efterfrågan på aktier i perspektiv när tjurmarknaden fortskrider.

Följ de senaste marknadsnyheterna och -uppdateringarna från Fisher Investments Norden i Sverige: 

Facebook: https://www.facebook.com/fisherinvestmentsnordensverige/

Twitter: https://twitter.com/FisherInvestSE

LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/fisher-investments-norden—sverige

Av: Fisher Investments Norden

Detta är en annons från Fisher Investments Norden och ska inte tolkas som redaktionellt material från Privata Affärer.

Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl är ett privat aktiebolag, bildat i Luxemburg (bolagsnummer: B228486), som står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”), och har sitt huvudkontor på K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg.

 Detta dokument utgör Fisher Investments Nordens allmänna uppfattningar och ska inte betraktas som personlig investeringsrådgivning, skatterådgivning, eller en återspegling av kundernas resultat. Det finns inga garantier för att Fisher Investments Norden ska fortsätta ha dessa uppfattningar, och de kan komma att ändras när som helst baserat på nya uppgifter, analyser eller överväganden. Ingenting häri är avsett att utgöra en rekommendation eller marknadsprognos. Avsikten är snarare att tydliggöra en poäng. Nuvarande och framtida marknader kan skilja sig avsevärt från de som beskrivs häri. Dessutom ges inga garantier vad gäller tillförlitligheten hos antaganden som görs i materialets illustrationer. Investeringar på finansmarknaderna innebär en risk för förlust, och det finns ingen garanti för att hela eller delar av det investerade kapitalet kommer att återbetalas. Tidigare resultat utgör ingen garanti för eller tillförlitlig indikation på framtida resultat. Investeringarnas värde och genererade inkomster kommer att variera med globala finansmarknader och internationella valutakurser.

[i] ”Buyback to the Future: Pre-pandemic Peak in Sight”, Thyagaraju Adinarayan och Sujata Rao, Reuters, 2021‑05‑11.

[ii] Ibid.

[iii] Källa: Federation of European Securities Exchanges, per 2021‑06‑02. Sammanlagt värde av 15 stora europeiska börser i april 2021.

[iv] ”Short-Termism, Shareholder Payouts, and Investment in the EU”, Jesse M. Fried och Charles C.Y. Wang, ECGI Working Paper Series in Law, februari 2021. Påstående baserat på sammanlagda aktieåterköp i euro.

[v] Källa: FactSet, per 2021‑06‑09. Indexet MSCI EU, avkastning med nettoutdelningar, 2006‑12‑31 till 2007‑12‑31. Avkastning presenteras i euro. Fluktuationer mellan euron och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning på investeringar. Avkastningar presenterade i euro för konsekvens med siffrorna för återköp.

[vi] Källor: Se not iv och FactSet, per 2021‑06‑09. Indexet MSCI EU, avkastning med nettoutdelningar, 2008‑12‑31 till 2009‑12‑31. Avkastning presenteras i euro. Fluktuationer mellan euron och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning på investeringar. Avkastningar presenterade i euro för konsekvens med siffrorna för återköp.

[vii] Se not iv. Avkastningar presenterade i euro för konsekvens med siffrorna för återköp.

[viii] Källa: FactSet, per 2021‑06‑09. Indexet MSCI EU, avkastning med nettoutdelningar, 2016‑12‑31 till 2017‑12‑31 och 2017‑12‑31 till 2018‑12‑31. Avkastning presenteras i euro. Fluktuationer mellan euron och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning på investeringar. Avkastningar presenterade i euro för konsekvens med siffrorna för återköp.

[ix] Källa: FactSet, per 2021‑06‑02. Påståendet baserat på avkastningarna från indexen MSCI Europe Buyback Yield och MSCI Europe, med nettoutdelningar, SEK, 2011‑05‑31 till 2021‑05‑31.

[x] Källa: MSCI, per 2021‑06‑09. Faktablad för indexet MSCI Europe Buyback Yield.

[xi] ”Dividends and Buybacks: The Last Hurrah?” Efraim Chalamish, Global Finance, 2018‑05‑01 och ”Stock Buybacks, Explained”, Emily Stewart, Vox, 2018‑08‑05.

[xii] ”European Companies, Flush With Cash, Turn to Stock Buybacks”, Anna Hirtenstein, Dow Jones Newswires via Morningstar, 2021‑05‑19.