USA Om det inte blir någon överenskommelse under de närmaste veckorna kring det amerikanska skuldtaket, riskerar USA att hamna i en ny finansiell kris. Det drabbar alla marknader, även de svenska, samt svenska investerare med risktillgångar i USA, bedömer Elisabet Kopelman, USA-ekonom på SEB. Fed-chefen i New York beskriver risken som verklig att investerare skulle kunna bli nervösa, vilket skulle kunna leda till en ”extrem reaktion på marknaderna”.

Nyhetsflödet från USA under de senaste dygnen har i hög utsträckning präglats av kampen mellan den demokratiska regeringen och den republikanska oppositionen om en höjning av det amerikanska ”skuldtaket”. Republikanerna blockerar ännu så länge möjligheten för den sittande regeringen att höja skuldtaket, vilket riskerar att skapa en ny finansiell kris.

Denna specifikt amerikanska match, att oppositionen inte går med på att höja skuldtaket, återkommer med jämna mellanrum oavsett vilket parti som regerar. Senast frågan var aktuell var under president Trumps styre i slutet av 2018 och början av 2019. Då var skälet att demokraterna vägrade att gå med på en tillfällig förlängning av finansieringen av offentlig verksamhet om inte Trump tog bort ett extra anslag för bygge av mur mot Mexiko.

Nedstängningen då hade med andra ord inte med skuldtaket att göra, betonar Kopelman. Effekterna blev inte heller så stora eller varaktiga, utan beräknas ha tagit bort 0,1 till 0,2 procent av tillväxten under fjärde kvartalet 2018 och första kvartalet 2019.

– Det är för lite för att sätta djupa avtryck. Det är skuldtaket, och i förlängningen hotet att USA skulle missa en betalning på skulden, som är den stora risken, anser hon.

Sannolikheten för att USA skulle missa en betalning på skulden, som är det stora hotet mot finansiella marknader och därmed ekonomin, ser hon som mycket mycket liten.

– Men har man ställt in någon betalning kommer marknaderna sannolikt också att höja sannolikheten för ett sådant värsta-scenario, vilket kan bidra till ökad nervositet och volatilitet, säger Elisabet Kopelman.

Men en ny utdragen kraftmätning kring skuldtaket i USA skulle definitivt kunna påverka svenska investerare, enligt Elisabet Kopelman.

”Självklar påverkan på svenska börser”

– Generellt kan detta sätta press på börserna i världen, och det påverkar självklart även svenska börser och investerare som satsat i risktillgångar i USA, säger hon.

Kopelman hänvisar till den amerikanska finansministern Janet Yellen och flera oberoende bedömare som varnat för att en amerikansk betalningsinställelse om skuldtaket inte höjs i tid skulle kunna leda till en finansiell kris och ny recession i USA.

– Det skulle i så fall få stora återverkningar på en liten öppen ekonomi som Sverige, men där är vi långtifrån ännu. Vi vet inte exakt vilka effekterna på marknaderna och ekonomin skulle bli, men tanken på att världens största ekonomi skulle sluta betala räkningarna är skrämmande, säger hon.

Prioritering av räntebetalningar

I samband med de tidigare skuldtakskriserna fördes det diskussioner mellan finansdepartementet och centralbanken Federal Reserve om hur en situation där staten skulle få slut i kassan skulle hanteras och slutsatsen var att räntebetalningarna skulle kunna prioriteras efter att skuldtaket nåtts. Räntebetalningar utgör en mindre del av de totala förväntade betalningarna under de närmaste sex veckorna men är viktigast för marknaden, enligt Kopelman.

– Marknaden är mest fokuserad på att det inte blir några problem på obligationsmarknaden. Det skulle kunna eskalera krisen, och vi ser redan nu att räntan gått upp för statspapper med förfallodatum kring de kritiska datumen. Amerikanska statsobligationer är centrala för alla marknader i världen, som vi såg under inledningen av pandemin för ett och ett halvt år sedan då Fed började köpa obligationer i massiva mängder när marknaden slutade att fungera normalt.

Kopelman gissar att det i en akut situation sannolikt blir en prioritering av räntebetalningar, vilket då innebär att andra typer av betalningar skjuts upp. Det kan till exempel gälla utbetalningar till pensionärer och veteraner.

”Klara er på egen hand”

– Även en sådan betalningsinställelse skulle sända negativa signaler och riskera att påverka synen på kreditvärdigheten för USA. Därtill skulle USA i ett sådant läge kunna tvingas skära ner andra offentliga utgifter kraftigt vilket i sig skulle skada ekonomin, säger Elisabet Kopelman.

– Vi vet att marknaderna blir nervösa när USA närmar sig ett läge där det är tomt i kassan och USA potentiellt skulle kunna tvingas ställa in betalningarna på skulden. Ingen vill hamna där, men budskapet nu är tydligt från republikanerna, att ”ni får klara er på egen hand”.

Det finns en möjlighet att lösa situationen genom att ta frågan via budgeten, och då krävs bara en enkel majoritet, men demokraterna är inte förberedda på detta, och det finns en risk för att de inte hinner bli färdiga i tid och särskilt som partiet ännu inte är överens internt om hur den ska se ut, menar Kopelman.

– Republikanerna vill koppla skuldtaket till Bidens större politiska agenda, som de förstås gärna skulle sabotera givet deras motstånd mot Bidens föreslagna skattehöjningar och välfärds- och klimatsatsningar.

”Stänger ner på fredag”

Finansminister Yellen har beräknat tidsgränsen till den 18 oktober, därefter är det tomt i kassan. Teoretiskt borde det gå, menar Kopelman, men då krävs att demokraterna kan enas. Läget är därmed nervöst, men det finns också ett resonemang om att det ”alltid har löst sig förr”, vilket är en risk i sig.

Det amerikanska budgetåret går ut den 30 september, på torsdagen, och följden blir att om ingen finansiering åstadkoms inom ett par dagar börjar vitala samhällsfunktioner att stänga ned på fredag.

– Demokraterna har försökt att koppla skuldtaket till frågan om en tillfällig förlängning av finansieringen av offentliga verksamheter i väntan på en ny budget, men det har republikanerna inte gått med på. Möjligen frikopplas dessa frågor nu så att en nedstängning undviks, men frågan om skuldtaket som är den mest allvarliga kvarstår i så fall, säger Elisabet Kopelman.

”Extrem reaktion”

John Williams, Fed-chef i New York, sade tidigare i veckan att centralbanken inte kan bedöma omfattningen av inverkan om USA ställer in betalningarna på sina skulder. En oberoende bedömare räknade under förra veckan på att pengarna i kan vara slut i mitten av oktober. Han bedömde risken som verklig att investerare skulle kunna bli nervösa, vilket skulle kunna leda till en ”extrem reaktion på marknaderna”.

Finansminister Janet Yellen talade inför kongressen tidigare i veckan och hon krävde då att skuldtaket skulle höjas för att ”undvika en katastrofal händelse för ekonomin”, rapporterade Nyhetsbyrån Direkt.

Senatens minoritetsledare republikanen Mitch McConnell sade samtidigt att hans parti inte vill stödja ”Demokraternas lånefest för en socialistisk agenda som skadar familjer och hjälper Kina”.