Så drabbas företagare av långa betalningstider

Publicerad 2013-05-16 14:13

Sju av tio småföretagare med färre än tjugo anställda har problem med likviditeten. Skälet är ofta att de mindre företagen tvingas agera bank åt stora företag, som avsiktlig dröjer med att betala sina fakturor till dem. I mars infördes en ny lag som dock redan visat sig vara tandlös.

Mindre företagare får fortfarande inte betalt efter 30 dagar, eftersom lagen medger att tidsgränsen kan avtalas bort, trots den nya lagen som infördes den 16 mars.

Företagare som Nya Affärer har talat med säger att de uppfattar att problemen med sent betalade fakturor har ökat under senaste året. Det leder till att allt fler småföretag riskerar att gå omkull.

Det bekräftas av en undersökning som Intrum Justitia låtit göra. Enligt undersökningen uppger 72 procent av småföretagen med färre än 20 anställda att likviditetsproblemen som uppstår vid sena betalningar riskerar företagets överlevnad.

Undersökningen visar också att småföretag förra året tvingades skriva av 2,7 procent av sina fordringar – vilket är en ökning med 13 procent på ett år.

Att fler företag riskerar att gå omkull bekräftas också av den senaste konkursstatistiken från UC som Nya Affärer tidigare har skrivit om.

Konkurserna ökade med 12 procent under första kvartalet i år, jämfört med samma tid förra året. Totalt gick drygt 1 800 företag i konkurs under perioden januari till mars.

Patric Lindström i Stockholm, driver sitt aktiebolag Lindström IT. Han har upplevt problem med långa betalningstider under flera år.

– I min värld jobbar vi mot konsultmäklare. Vi är för små och kan inte ha egna ramavtal med större kunder, utan skriver avtal med konsultmäklare som i sin tur har avtalen med större företag och myndigheter.

Patric Lindström skickar sina fakturor utställda på 30 dagar, men han har märkt senaste halvåret att betalningen kommer allt senare. Konsultmäklaren skyller på slutkunden och i slutet av kedjan kan Patric inte kontrollera vad som händer i processen, säger han.

Resultatet blir problem för Patric Lindström att klara kvartalsredovisningar och moms. Han själv jobbar i fyra veckor och skickar sedan en faktura på 30 dagar. Idealt skulle han alltså få ersättning cirka åtta veckor efter att jobbet startades.

– Men om slutkunden drar på betalningen gentemot konsultmäklaren, och konsultmäklaren drar på betalningen gentemot mig får jag vänta i månader. Jag som är minst får ”agera bank” åt dem som är större ­– utan att veta när jag får betalt.

Den kortsiktiga lösningen blir att sälja fakturorna till factoringbolag, men Patrics bolag är för litet för att kunna jobba långsiktigt på det sättet, anser han. Det blir ju ett avdrag på varje faktura, men i rådande läge är det bättre än att tvingas vänta i veckor – eller månader – på att fakturan ska betalas.

Syftet med lagändringen den 16 mars var att tvinga företagen att betala sina fakturor snabbare. Det skulle leda till att företagens finansierings- och administrationskostnader skulle minska.

Samtidigt skulle förutsättningarna för en sund konkurrens förbättras, vilket inte bara skulle gynna de mindre företagen, utan också ge samhällsekonomiska vinster. Lagändringen byggde på ett nytt EU-direktiv om att generellt minska betalningstiderna.

Men det gick snabbt att konstatera att lagen inte har någon större verkan. Nu diskuteras skärpningar av bestämmelserna, som skulle kunna träda ikraft nästa år.

Den mycket snabbt expanderande factoringmarknaden är ett tecken på att betalningsrutinerna inte fungerar. Allt fler använder factoring för att företaget ska kunna överleva. Det har gjort att branschen vuxit mycket snabbt.

Enligt siffror från SCB uppgick den svenska factoringmarknaden till cirka 25 miljarder kronor i slutet av 2012. Drygt 75 olika bolag i Sverige sysslar med fakturaköp och fakturabelåning, vilket gör att kunderna, till exempel de mindre företagen, får allt svårare att jämföra priser och villkor i takt med att allt fler aktörer erbjuder factoring.