Riksbankens direktion lär inte ändra reporäntan vid det penningpolitiska mötet den 23 oktober (räntebesked den 24 oktober). Frågan inför mötet är i stället, liksom inför septembermötet, huruvida Riksbanken kommer att hålla fast vid sitt budskap om en räntehöjning i slutet av året eller början av nästa år.

Samtliga åtta ekonomer som Infront Data har tillfrågat räknar med att Riksbanken kommer att meddela att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent.

Vid räntebeskedet i september överraskade Riksbanken marknaden med att hålla fast vid sin tidigare signal om nästa räntehöjning. Marknadsaktörer hade räknat med en signal om senare höjning givet de mörkare utsikterna och ökade riskerna, samt att flera större centralbanker redan hade börjat lägga om policyn i mer expansiv riktning.

Genom att samtidigt också tydligt sänka räntebanan på längre sikt lade Riksbanken ändå om sin hållning i mer expansiv riktning i september, men detta hamnade lite i skuggan av det faktum att signalen om nästa höjning lämnades oförändrad.

Frågan är då om händelseutvecklingen sedan början av september nu talar för att Riksbanken kommer att mjuka upp sin signal om nästa räntehöjning. Enligt Infront Datas enkät tror fyra av de tillfrågade ekonomerna det, medan fyra tror, med viss tvekan, att Riksbanken kommer att hålla fast vid sin tidigare signal.

Enligt ekonomernas egna prognoser blir det inte aktuellt med någon räntehöjning förrän tidigast 2021, och en av dem räknar med att nästa steg från Riksbanken i stället blir en sänkning.

Efter prognosmissen i augusti-data kom september-inflationen in i princip helt i linje med Riksbankens prognos, så det är i sig knappast något skäl att räkna med en förändrad signalering. Samtidigt har kronan återigen utvecklats klart svagare än vad Riksbanken räknade med för halvannan månad sedan, vilket också minskar ändringstrycket. Däremot kommer något mer oroande signaler i form av en vikande tendens i inflationsförväntningarna.

Rena konjunktursignaler har inte varit entydiga, produktions- och efterfrågedata har varit relativt hyggliga, men konfidensindikatorer för såväl hushåll som företag pekar mot en markant konjunkturdämpning framöver, och arbetsmarknadsdata fortsatte att komma in långt svagare än till och med de mest pessimistiska förväntningarna åtminstone till och med augusti-utfallet.

När sedan september-AKU visade att den säsongsjusterade arbetslösheten låg kvar på höga 7,4 procent, i stället för en väntad nedgång till 7,0 procent, befästes initialt bilden av en arbetsmarknad som försvagas mycket snabbare än vad Riksbanken räknat med. Enligt Riksbankens septemberprognos skulle den säsongsjusterade arbetslösheten vara 6,81 procent i genomsnitt under tredje kvartalet.

Bilden komplicerades dock av att SCB nu meddelat att man har identifierat kvalitetsbrister i statistiken, som innebär att arbetslösheten är överskattad. Det betyder inte att det råder någon tvekan om att den svenska arbetsmarknaden försvagas, men frågan är om den försvagas mer än vad Riksbanken redan har antagit.

SEB-ekonomen Olle Holmgren noterade i ett kundbrev att givet SCB:s reservation så är det troligt att Riksbanken kommer att tona ned den svaga arbetslöshetsstatistiken.

”Riksbankens nuvarande prognos, som antar en gradvis stigande arbetslöshet framöver, verkar för närvarande rimlig, även om det råder viss osäkerhet om startpunkten för uppgången”, skrev Olle Holmgren.

Beträffande de internationella riskfaktorerna har det den senaste tiden kommit en del positiva signaler om USA/Kina-handeln och brexit. Risker kvarstår utan tvekan, men de har kanske inte blivit värre jämfört med inför Riksbankens september-möte.

Från direktionshåll har det inte kommit några tydliga signaler om att någon ledamot ska vara på väg att ändra uppfattning om den nuvarande penningpolitiska hållningen. Per Jansson, som i september var tydligt skeptisk till planerna på räntehöjning runt årsskiftet, har dock klargjort att han har blivit än mer skeptisk även om han ser inflationsutfallet för september som ett ”ljus i det generella höstmörkret”

Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson skriver i ett kundbrev att banken räknar med att Riksbanken intar en ”avvaktande hållning” vid oktobermötet.

”Det dröjde längre tid än väntat, men till sist bör konjunkturen ha försvagats så pass mycket att Riksbanken skjuter räntehöjningar på framtiden”, skriver han.

Nordea har tidigare räknat med att Riksbanken i stället sänker räntan, till -0,50 procent, före årsskiftet. Torbjörn Isaksson skriver nu att banken anser att man fortsatt ska vara beredd på att räntan kan sänkas framöver, främst beroende på en låg inflation och sviktande inflationsförväntningar mitt i en avtalsrörelse.

”Riksbanken måste göra vad de kan för att lyfta inflationen innan de lämnar över stafettpinnen till finanspolitiken. Däremot finns en risk att det kan dröja innan en räntesänkning blir aktuell. Den svaga kronan är ett skäl till det”, skriver Torbjörn Isaksson.

Han tillägger att en räntesänkning till våren kan vara ett mer troligt scenario än Nordeas nuvarande prognos, ”men kom ihåg att Riksbanken har gjort snabba omsvängningar av penningpolitiken förr”.

Ekonomerna på Swedbank tror att det mesta talar för att Riksbanken nu kommer att överge planerna på en räntehöjning runt årsskiftet.

”Vi räknar därför med att Riksbanken skjuter fram den första räntehöjningen något kvartal och signalerar en höjning i februari/april snarare än december/februari”, skriver Swedbank-ekonomerna i ett kundbrev.

De vill dock inte helt utesluta sannolikheten för oförändrade räntesignaler från Riksbanken givet att konsumtionen ökar i någorlunda god takt samtidigt som inflationen ligger i linje med Riksbankens prognos.

”Därtill handlas kronan cirka 2 procent svagare än vad Riksbanken hade räknat med. Inflationen och kronan talar emot en revidering av inflationsprognosen. Ofta är det just en ny inflationsprognos som föranlett en justering av räntebanan”, påpekar Swedbank-ekonomerna.

Beträffande just kronan gjorde Riksbanken ett noterbart avsteg från det invanda mönstret i septemberrapporten; växelkursen hade som så många gånger förr utvecklats svagare än bankens föregående prognos, men till skillnad från tidigare gjorde Riksbanken nu ingen anpassning av kronprognosen till en svagare bana, i stället pekade prognosen i september mot en något starkare utveckling för kronan än vad prognosen i juli antydde.

Vid pressträffen efter räntebeskedet tonade Riksbanken ner skillnaden i kronprognoserna men antydde att det kunde kopplas till den lägre prognosen för omvärldsräntorna.

Den marginellt starkare kronprognosen skulle dock också kunna tolkas som att Riksbanken nu inte längre ser lika välvilligt på en fortsatt försvagning i den svenska valutans växelkurs nu när inflationsutsikterna åtminstone ser stabilare ut än de gjorde för några år sedan. Det skulle i så fall antyda att Riksbanken åter kan signalera en något stramare hållning än vad marknaden räknar med.

Riksbanken har visserligen inte heller tidigare prognostiserat en svagare krona, men har i ord och handling gjort klart att en för snabb förstärkning skulle vara bekymmersam och att man betraktat försvagningen med ”benign neglect”.

Swedbank räknar ändå sammantaget med att de svagare konjunktursignalerna kommer att förmå Riksbanken att justera räntebanan och signalera en senare räntehöjning.

”Om Riksbanken ändå skulle ligga still med räntebanan är det en stark signal om att en höjning är nära förestående och det ska då mycket till för att den inte realiseras”, skriver de.

Resor
Utlandsresorna har minskat med 70 procentÖsterrike, Frankrike och Spanien tappar mest
Foto: Gorm Kallestad/TT
Börsen
Bilia vinnare på nedåtgående börs
Kvartalsrapport
Sandviks resultat sämre än väntat"Det gångna kvartalet ett av de mest utmanande i Sandviks historia"
Rapporter
Atlas Copco går bättre än väntat
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Analys
Rekommendationer: Köp Kinnevik och Tele2
Sparpsykologi
Nordax lanserar sparpsykologMånga föräldrar och barn oroas över ekonomin i coronatider
Asien
Svagt nedåt på Asiens börser
Bostad
Så renvoverar du smart
Foto: AP/TT
Wall Street
Vaccinnyhet lyfte Wall StreetTurismaktier gick upp 15 procent
Foto: istockphoto
Bedrägerier
Danske Bank: Se upp för bedragare
Rapportanalys
Sparekonom inte imponerad av storbankerna"Inget att hurra för"
Foto: Henrik Montgomery/TT
Små kreditförluster för Handelsbanken
Rapporter
Bättre resultat än väntat för SEBPandemin har haft liten påverkan på resultatet
Analyser
Aktieanalyser: Köp JM och ABB
Näthandel
Näthandeln slår rekord
Foto: Anders Good/TT
Fritidshus
Rekordstort intresse för fritidshus
Rekommendationer
Goldman Sachs: Köp SKF
Foto: Henrik Montgomery/TT
Rapporter
JM har det tufft i Norge
Foto: Henrik Montgomery/TT
Rapporter
Cloetta: Svårare sälja godis under pandemin
Foto: Henrik Montgomery/TT
Rapporter
Avanzas resultat bättre än prognoserna
Försäkringar
Många hemmafixare osäkra på försäkringen
Fritidshus
Fastighetsbyrån: Köpläge i Spanien efter coronan"Prisnedgången kan vara nära 30 procent"
Analyser
Analytiker tror på Nordea och Intrum
Börsen
Stefan Persson på köphumör
Foto: Shutterstock
Rapporter
Tufft för OEM under pandemin