Räntan Riksbanken kommer inte att röra reporäntan men kanske är det ändå nu dags för ett eller två myrsteg på vägen en mindre expansiv penningpolitik? Det framgår av Infronts enkät, där samtliga tio deltagande analytiker räknar med att reporäntan lämnas oförändrad, på 0,00 procent. Räntebeskedet kommer torsdag förmiddag klockan 0930. 

Beträffande räntebanan tror nio av de tillfrågade ekonomerna att den nu kommer att signalera en räntenivå över noll procent i slutet av prognosperioden. I så fall för första gången sedan i februari 2020. En tror dock att dock att även den nya räntebanan kommer att sluta på noll procent.

Flera av ekonomerna tror också att Riksbanken kommer att låta balansräkningen minska något i storlek nästa år, mest troligt i slutet av året, men endast två av dem tror att Riksbanken kommer att ge besked om detta redan nu.

Vid föregående möte, i september, hade Riksbanken skruvat något på budskapet om balansräkningen under nästa år. Budskapet då var: ”Direktionens prognos är att innehavet av värdepapper kommer att vara ungefär oförändrat under 2022”.

Det kunde tolkas som något mindre stringent än budskapet i juli: ”innehavet väntas upprätthållas åtminstone under 2022”.

Riksbankschefen Stefan Ingves tonade vid pressträffen ner det eventuella signalvärdet i det något justerade budskapet. Men den förändrade formuleringen kunde ändå ses som en liten indikation om att direktionen inte var helt övertygad om att en helt oförändrad balansräkning under 2022 var bästa möjliga policy, vilket var intrycket av Riksbankens signal om balansräkningen i juli.

En skrivning i den penningpolitiska rapporten i september förstärkte intrycket av att Riksbanken i alla fall beaktade en potentiell marginell neddragning av balansräkningen under 2022, även om den i så fall inte bör vara stor.

”Att påtagligt dra ner på innehavet av värdepapper under nästa år skulle kunna leda till en oönskad åtstramning med räntor som i värsta fall stiger snabbt”, skrev Riksbanken i septemberrapporten.

Protokollet från septembermötet bekräftade också i någon mån misstankarna om att en viss neddragning av balansräkningen nästa år kunde behöva förberedas. Vice riksbankschefen Henry Ohlsson anförde att det kan bli lämpligt att göra penningpolitiken mindre expansiv om den goda ekonomiska utvecklingen i Sverige och i omvärlden fortsätter.

”En möjlighet skulle vara att låta värdepappersinnehavet minska genom förfall. En annan möjlighet skulle vara att höja reporäntan. I det senare fallet skulle ett första steg kunna vara att förändra reporäntebanan uppåt”, sade han.

Kollegan Anna Breman, som redan vid julimötet kunde tänka sig en höjning i slutet av räntebanan, upprepade samtidigt att både reporäntebanan och planen för tillgångsköp ”är en prognos och inte ett löfte”.

Även kollegan Martin Flodén argumenterade redan vid julimötet för att reporäntan kunde behöva höjas under andra halvåret 2024, och han ställde sig i september endast med tvekan bakom bedömningen att en oförändrad reporänta till och med tredje kvartalet 2024 förefaller vara lämpligt.

Riksbanken kommer att fortsätta köpa värdepapper nästa år, men då för att ersätta förfallande värdepapper i balansräkningen. Även med ett eventuellt beslut om en inledande neddragning av balansräkningen någon gång under nästa år kommer Riksbanken fortsätta att köpa värdepapper, bara inte i samma omfattning som redan innehavda värdepapper förfaller.

Ingen av de tre direktionsledamöter som i september uttryckte tveksamheter om räntebanan och balansräkningen var då tillräckligt övertygade för att reservera sig mot besluten. Men kanske har såväl dessa tre som åtminstone någon av de övriga tre ledamöterna blivit mer övertygade om att penningpolitiken inte längre behöver vara fullt lika expansiv när dessutom räntebanan nu förlängs för att inkludera även fjärde kvartalet 2024.

Den sista tunga datapunkten före Riksbankens septembermöte blev SCB:s inflationsdata för oktober, som visade att KPIF-inflationen steg till 3,1 procent, från 2,8 procent i september. Det var den högsta nivån sedan september 2008 men samtidigt endast 0,1 procentenhet högre än Riksbankens prognos.

KPIF-inflation exklusive energi steg samtidigt till 1,8 procent, från 1,5 procent i september, vilket även det var 0,1 procentenheter över Riksbankens prognos.

Medianen för Riksbankens egna mått på den underliggande inflationen steg också i oktober, till 2,3 procent från 2,1 procent i september.

Den höga inflationen har bidragit till att marknaden har börjat in marginellt högre reporänta redan under andra kvartalet nästa år, och att en ”full” räntehöjning (med 25 punkter) möjligen kan komma redan i september 2022. Det är dock inte många ekonomer som instämmer med marknadens nu tämligen aggressiva bedömning om den framtida räntebanan.

Givet att oktoberinflationen trots allt kom in nära Riksbankens prognos i oktober lär utfallet i sig inte påverka direktionsledamöternas bedömning om utsikterna. Men det kan ju finnas andra faktorer som kan förmå Riksbanken att justera sina prognoser åtminstone något för kommande år.

Henry Ohlsson tycks åtminstone vara inne på den linjen. I ett anförande den 22 oktober sade han att inflationen tycks bli mer varaktig än vad Riksbanken bedömde i september.

”Den information som kommit sedan i september talar för en längre varaktighet, att inflationen ligger kvar längre på högre nivåer än i alla fall jag trodde då. Jag noterar också att en del centralbanker redan börjat höja sina styrräntor, att en del andra signalerar det och att det prissätts en mindre expansiv penningpolitik”, sade han.

Henry Ohlsson ville inte säga något om eventuella policyslutsatser av detta, men sade i alla fall: ”det kommer att bli en intressant höst och en intressant vår. Detta är det stora temat just nu”.

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, skriver i ett kundbrev att Riksbanken ”avvaktar i närtid”, men Nordea räknar ändå med att stimulanserna minskar under nästa år.

Han noterar att Nordeas syn på inflationen under det kommande året liknar Riksbankens bedömning. Banken delar synen att uppgången är tillfällig, vilket talar för att Riksbanken avvaktar och inte annonserar några större förändringar av penningpolitiken den 25 november.

Å andra sidan har riskbilden för inflationen ändrats. Inflationen skulle kunna bli högre och det mer varaktigt, vilket kan tala för att det inte dröjer allt för länge innan Riksbanken indikerar att det är dags att ”lätta på gaspedalen”.

”Riksbanken har sannolikt ingen brådska att strama åt. Däremot räknar vi alltså med att Riksbanken med lätt fot trycker på bromspedalen under 2022. Det sker genom att balansräkningen minskar under andra halvåret nästa år då bostadsobligationer inte återinvesteras i samma utsträckning som de förfaller”, skriver Torbjörn Isaksson.

Enligt Nordeas bedömning kommer dock Riksbanken inte ge några klara besked om minskade balansräkning redan nu.

Beträffande den nya räntebanan, som nu kommer att inkludera fjärde kvartalet 2024, bedömer Isaksson att det är ”mycket som talar för att den slutar på cirka 0,15 procent”.

”Om räntebanan mot förmodan revideras upp för tidigare kvartal är det i så fall en hökaktig signal”, skriver han

Ekonomerna på Swedbank räknar med att Riksbanken i november kommer att fortsätta den inslagna vägen och ”försiktigt minska den expansiva penningpolitiken”.

Deras bedömning är att Riksbanken lägger in en prognos om en första räntehöjning under andra halvåret 2024 och att den efter årsskiftet övergår till ”fulla återinvesteringar, i vart fall för stunden”.

”Vi tror dock att det ligger nära till hands att Riksbanken under andra halvåret 2022 minskar på värdepappersportföljen något och då är det lämpligt att låta innehavet av statsskuldväxlar rulla av balansräkningen innan årsskiftet 2022/23”, skriver Swedbank-ekonomerna i ett kundbrev.

De påpekar samtidigt att en minskning av värdepappersinnehavet under 2022 förutsätter att inflationen och den makroekonomiska utvecklingen går Riksbankens väg.

Swedbank-ekonomerna noterar samtidigt att den nya riksbankslagen, som träder i kraft 2023, på sikt kan förändra balansen mellan de penningpolitiska verktygen, reporäntan och värdepappersköp, till den senares nackdel.

”Vi tror inte att det kommer att påverka Riksbankens värdepappersbeslut i någon större omfattning i år men det kan påverka dem åren efter, och det är ett argument för att i vart fall låta innehaven av säkerställda obligationer rulla av från balansräkningen i högre takt i framtiden”, skriver de.

SEB-ekonomerna Lina Fransson och Olle Holmgren tror att Riksbanken kommer upprepa budskapet om värdepapperen på balansräkningen nästa år, men de ser en hög sannolikhet för att direktionen kommer att inkludera en 20 punkter högre reporänta i räntebanan för fjärde kvartalet 2024.

”Ekonomiska indikatorer har kommit in i stort sett i linje med Riksbankens prognoser från i september men internationella priser, främst energi, väntas innebära att Riksbanken höjer inflationsprognosen för 2022”, skriver de i ett kundbrev.

Men även om Riksbanken reviderar upp inflationsprognoserna för det närmaste året räknar SEB-ekonomerna med att direktionen håller fast vid bedömningen om att uppgången i inflationen är temporär. Den nya prognosen kan enligt deras bedömning sannolikt visa att inflationen åter faller under 2 procent 2023 innan den åter stiger mot slutet av prognosperioden.

Fransson/Holmgren tillägger dock att det mest intressanta blir hur Riksbanken kommer att återinvestera förfallande obligationer under 2022.

”Vår prognos är att Riksbanken kommer att fortsätta köpa statsobligationer i samma takt som 2021, medan köpen av kommunobligationer, och än mer så för bostadsobligationer, kommer att reduceras”, skriver de.