Räntan Ledamöterna i Riksbankens direktion noterade i december att det utifrån konjunkturutsikterna och inflationsbedömningen var lämpligt att höja räntan, men samtidigt sänka prognosen för hur mycket räntan skulle höjas de kommande fem åren.

Det noterades vid Riksbankens penningpolitiska möte den 18 december, enligt en sammanfattning av protokollet i ett pressmeddelande.

”På längre sikt är det troligt att räntan är högre än noll. Men givet det låga ränteläget i världen och den osäkerhet som finns kring konjunktur- och inflationsutvecklingen, är det enligt direktionen svårt att nu avgöra när det är lämpligt att höja räntan nästa gång”, står det i protokollet.

Fortsatt expansiv penningpolitik

Direktionen noterade att med en reporänta på noll procent de kommande åren och Riksbankens omfattande köp av statsobligationer är penningpolitiken fortsatt mycket expansiv.

Flera ledamöter resonerade kring perioden med negativ styrränta. Man konstaterade att den varit ett viktigt skäl till att konjunkturen varit så stark de senaste åren och till att inflationen kommit tillbaka till målet.

Kan bli mer minusränta

Men man menade också att det behövs mer analys kring vilka effekterna kan bli om negativa räntor upplevs som mer permanenta.

”Givet det låga ränteläget i omvärlden går det inte att utesluta att reporäntan även i framtiden periodvis kan komma att bli negativ”, ansåg de.

Riksbankschefen Stefan Ingves anser att inflationen fortsätter att utvecklas i linje med målet, om tiondelarna lämnas därhän, och att de långsiktiga inflationsförväntningarna fortsätter att ligga kring 2 procent. Men det har tagit längre tid än väntat att få upp inflationen varaktigt till Riksbankens mål.

Det sade han vid det penningpolitiska mötet den 18 december, enligt protokollet från mötet.

Han konstaterade att när inflationen väl stigit till nivåer kring 2 procent så valde direktionen att agera försiktigt med räntan och avvakta med höjningar för att se om inflationen och inflationsförväntningarna varaktigt utvecklades i linje med målet. Och efter en första räntehöjning i slutet av 2018 höjdes räntan igen i december 2019 ”i och med att förutsättningarna för en inflation nära målet fortsätter att vara goda”

”Riktningen osäker”

”Men om riktningen på penningpolitiken under senare år varit tydlig, det vill säga att vi sett gradvisa räntehöjningar framför oss, är nu riktningen framöver mer osäker ”, sade Stefan Ingves.

Han sade att om bankens prognoser visar sig vara korrekta ”kommer det sannolikt dröja till slutet av prognosperioden innan nästa höjning av räntan sker”, men tillade att läget är långt ifrån ”som vanligt” eftersom realräntan fortsättningsvis är påtagligt negativ och penningpolitikens möjligheter och effektivitet diskuteras alltmer.

”Framtiden är, som alltid, osäker. Konjunkturen kan utvecklas bättre och den svenska inflationen kan öka snabbare än vad som antas i våra prognoser. I ett sådant scenario ser jag ingen brådska i att höja räntan”, sade riksbankschefen.

Inflationen kan överstiga målet

”Inflationstakten kan få överstiga målet under en tid, speciellt med tanke på att inflationen historiskt sett oftare legat under målet än över. Det är viktigare att vi inte överskattar vår förmåga till ‘fine tuning’, ‘tillräckligt nära’ är gott nog”, fortsatte han.

I ett läge där konjunktur- och inflationsutvecklingen blir sämre än vad som beskrevs i rapportutkastet ser Stefan Ingves visserligen ett visst utrymme för penningpolitisk stimulans, ”men läget är inte okomplicerat”.

”Det finns skäl att tro att genomslaget för mer expansiv penningpolitik kan vara trögare än tidigare. En viktig kanal för penningpolitisk stimulans är att stimulera till högre skuldsättning. Men hushållens lånestockar är redan höga, och tillväxttakten i bankernas utlåning till hushållen har sjunkit under senare år, trots mycket låga räntor. Man kan ana en slags mycket välkommen mättnad, vilket i sig är bra”, sade han.

”Annorlunda policymix”

Stefan Ingves påpekade att hans slutsats är att så länge som den ekonomiska utvecklingen inte avviker alltför mycket från vad som beskrivs i den penningpolitiska rapporten så kommer penningpolitiken kunna bidra till att stabilisera utvecklingen, men ”utrymmet för räntesänkningar och statsobligationsköp är inte lika stort som tidigare”, och skulle utvecklingen bli väsentligt sämre än i vårt huvudscenario ”behövs sannolikt en annorlunda policymix i Sverige”.

”I ett sådant scenario, som vi alltså inte alls ser som det mest sannolika, behövs mer innovativa metoder för att få ut köpkraft till hushåll och företag. I ett sådant scenario ligger en kraftig expansion av vår balansräkning närmare till hands än en minusränta mycket längre ner än vad vi sett de senaste fem åren”, sade Stefan Ingves.

”Räntan förblir noll procent”

”Min bedömning är att endast en höjning är möjlig, givet nuvarande konjunktur- och inflationsutsikter… Efterhand som osäkerheter löses upp kan nya förändringar aktualiseras. Det är lika sannolikt att reporäntan stiger under de kommande åren som att den sjunker men mest sannolikt är att reporäntan förblir noll procent.

Det sade vice riksbankschef Cecilia Skingsley vid det penningpolitiska mötet den 18 december, enligt protokollet från mötet.

Hon konstaterade att avmattningen i ekonomin kom tidigare än Riksbanken räknade i sin prognos i oktober och att fyra av fem prognostiserade höjningar för kommande år därför tagits bort.

Stabiliserad framtidstro

Skingsley noterar samtidigt att indikatorer som speglar företagens framtidstro förefaller ha stabiliserats sedan oktobermötet.

”Osäkerheten om omvärldens konjunktur- och inflationsutsikter är fortsatt hög men jag bedömer att den, vad gäller utvecklingen de närmaste månaderna, har sjunkit något. Det tydliga brittiska valutslaget talar för ett mer kontrollerat brittiskt utträde ur EU och förutsättningarna har förbättrats för tydliga handelsvillkor mellan USA och Kina”, sade hon.

Skingsley sade vidare att hon ansluter sig till dem som anser att styrräntans genomslag på ekonomin under åren med negativ styrränta i stort varit detsamma som när styrräntan sänkts i det positiva territoriet.

”Återkommande tillstånd”

”Men ett antagande har varit att negativa räntor har uppfattats som ett tillfälligt fenomen av ekonomins aktörer. Om negativa räntor skulle börja betraktas som ett mer permanent eller åtminstone återkommande tillstånd, då är det rimligt att ställa sig frågan om effekterna på samhällsekonomin blir de samma som de vi har noterat de senaste åren”, sade hon och tillade att på detta område behövs mer analys.

En naturlig fråga är om bankkunderna skulle börja agera annorlunda om inlåningsräntorna blev negativa.

”Tills vidare är emellertid min bedömning att effekterna av negativa räntor är linjära, åtminstone till den nivå på -0,5 procent som reporäntan noterade under perioden 2016 till 2018”, sade hon.

Skingsley noterade att med risken för sämre internationell konjunktur finns risken för ett sämre förlopp också i Sverige.

”Att det finns verkansförmåga i en ny potentiell fas av penningpolitisk expansion betyder inte att det är den bästa medicinen. De problem som världsekonomin brottas med idag är i hög grad strukturella och kan inte avhjälpas med enbart penningpolitik, utan möjligen tillfälligt lindras”, sade hon.

Per Jansson röstade emot höjning

Det finns inga brådskande behov av en högre reporänta och det är bättre att vänta till ett senare läge då det kan antas att vissa risker inte längre är så akuta.

Det sade vice riksbankschef Per Jansson enligt protokollet från det penningpolitiska mötet. Han röstade då emot en höjning av reporäntan till 0 från -0,25 procent.

Per Jansson hade i huvudsak tre skäl till att avvakta med en höjning.

Det första och viktigaste skälet har att göra med prognosen för inflationen och den riskbild som är förknippad med den.

Inflationen sedan oktobermötet har legat nära Riksbankens prognos. Detta har inneburit att prognosrevideringarna är mycket små vilket i sin tur innebär att prognosen för inflationen fortsätter vara under 2 procent under stora delar av prognosperioden.

”Inget brådskande behov”

”Med den prognosen har jag svårt att se att det föreligger något brådskande behov av en högre reporänta”, sade han.

”Faktum är att jag skulle vara emot att höja reporäntan på dagens möte även om vi nu hade reviderat upp vår inflationsprognos, kanske så att den till och med under en tid hade skjutit över inflationsmålet. Det hänger samman med att det i så fall rimligen skulle handla om en mycket tillfällig effekt”, sade Per Jansson.

Han kan inte identifiera några omständigheter som skulle leda till en inflation som mer varaktigt överskjuter målet.

Det andra skälet är att utvecklingen för inflationsförväntningarna. För penningmarknadens aktörer ligger de långsiktiga förväntningarna kvar strax över 1,8 procent. Men för parterna på arbetsmarknaden fortsätter de långsiktiga förväntningarna att falla.

”Svårt vända negativ trend”

”En anledning till att jag bekymrar mig ganska mycket för utvecklingen av de långsiktiga inflationsförväntningarna är att vi från tidigare erfarenheter vet att det är svårt att vända en negativ trend, när den väl infunnit sig”, sade Per Jansson.

Det tredje skälet hänger ihop med den penningpolitik som andra centralbanker (främst världens ledande centralbanker Fed och ECB) för tillfället bedriver.

Fed sänkte räntan vid tre tillfällen under 2019 och ECB lanserade i mitten av september ett omfattande stimulanspaket.

”Frågan är då vad konsekvenserna blir av att Riksbanken, om räntan nu höjs så som föreslås i utkastet till penningpolitisk rapport, går åt motsatt håll. Vi vet ju att marknaden kan ändra sina förväntningar mycket och snabbt, och detta kan få stora effekter på framåtblickande finansiella priser, till exempel växelkurser”, sade Per Jansson.

Snabb kronförstärkning

Sedan oktobermötet har den svenska kronan stärkts snabbare än den norska kronan mot både euron och dollarn.

”En inte alltför vågad gissning är att den större förstärkningen av den svenska valutan i ganska stor utsträckning beror på att marknaden har börjat lita allt mer på att Riksbanken kommer att besluta om en höjd reporänta på dagens möte”, sade Per Jansson.

Än så länge är utvecklingen inte dramatisk, men skulle förstärkningen fortsätta kommer den förr eller senare bli ett problem ur inflationssynpunkt, menar Per Jansson.

Två villkor för Flodén

Det två villkor som satts upp för att höja räntan i december var uppfyllda.

Det sade vice riksbankschef Martin Flodén vid det penningpolitiska mötet, enligt protokollet från mötet.

Han konstaterade att han i oktober satt upp två villkor för inflationen och konjunkturen för att leverera den höjning som Riksbanken flaggat för. Inflationen ligger nära målet bedömningen är att den kommer att ligga kvar nära målet om penningpolitiken utformas i linje med utkastet till rapporten.

Inflationsförväntningarna har fallit och de skulle gärna kunna ligga lite högre.

”Men nivån är ändå inte alarmerande låg, särskilt med tanke på att den senaste undersökningen genomfördes innan inflationssiffran för november hade redovisats”, sade han.

Vad gäller konjunkturutvecklingen har bilden stått sig relativt väl och det finns tecken på att stämningsläget stabiliserats internationellt. För svensk del har utvecklingen varit lite sämre än antagits, men den sammantagna bilden är ändå ett balanserat läge de kommande åren.

Bättre inflationshistorik

Martin Flodén noterade att styrräntan är nära sin effektiva nedre gräns, och då kan man inte förvänta sig att räntebesluten kan beskrivas utifrån en enkel handlingsregel. Riksbanken har agerat kraftfullt, även om den kunde agerat än mer kraftfullt 2014-2016, och fått upp inflationen och stärkt förtroendet för målet.

Inflationshistoriken är alltså bättre i dag än för tre år sedan och förtroendet för inflationsmålet har stärkts. De penningpolitiska förutsättningarna har därför förbättrats även om förtroendet ännu kanske inte är helt återställt.

”I takt med att förtroendet blir starkare och vi rör oss längre bort från styrräntans effektiva nedre gräns kommer sannolikt den penningpolitiska handlingsregeln att börja uppfattas som mer ‘normal'”, sade han.

Den penningpolitik Riksbanken nu planerar innebär att styrräntan kommer att vara mycket låg under hela prognosperioden. Det är en fortsatt expansiv penningpolitik som ger stöd åt konjunkturen och som bidrar till att hålla inflationen uppe. Det mest troliga är att reporäntan kommer att hållas kvar på noll procent under hela prognosperioden.

”Krävs stora förändringar”

”Det kommer i varje fall att krävas ganska stora förändringar i inflationstrycket innan det uppstår ett behov av att höja räntan ytterligare”, sade han.

Han noterade att en oförändrad ränta sannolikt var det alternativ som skulle medföra störst förändringar från nuläget.

Visserligen är den substantiella skillnaden mellan de här penningpolitiska alternativen liten – skillnaden är ju en enda räntehöjning under en treårsperiod. Men jag tror att det här beslutet ändå har ganska stor betydelse för förväntningarna på den framtida penningpolitiken. En utebliven räntehöjning idag riskerar att medföra en återgång mot den oönskade volatilitet och osäkerhet vi upplevde i höstas, sade han.

Fortsatt nedgångsfas enligt Breman

Den svenska konjunkturen är fortfarande i en nedgångsfas och den sammanvägda bedömningen är att det är bättre att vänta med att höja räntan.

Det sade vice riksbankschef Anna Breman vid det penningpolitiska mötet, enligt protokollet.

”Jag anser att genom att vänta med att höja reporäntan i närtid ökar sannolikheten för att varaktigt behålla inflationen nära målet och det ökar även möjligheten att fortsätta med långsamma höjningar av reporäntan under kommande år”, sade hon.

Reserverade sig mot höjningen

Hon reserverade sig mot räntehöjningen i december och föredrog i stället en reporäntabana som indikerar en höjning under första halvåret 2020, under förutsättning att konjunkturen då har stabiliserats, och att räntan därefter höjs ungefär en gång per år under 2021 och 2022.

Hon sade att konjunkturen i Sverige fortfarande är i en nedgångsfas och att prognosen på kort sikt är mer osäker än normalt, med bland annat spretande framåtblickande indikatorer. Hon ser dock tecken på att konjunkturen kan vara på väg att stabiliseras, vilket gör en räntehöjning under 2020 lämplig. Riskerna på nedsidan dominerar dock i dagsläget.

Det som enligt Anna Breman talade för en höjning i december är att inflationen de senaste månaderna varit i linje med prognos och mycket tyder på att den kan stiga ytterligare under kommande månader. Utöver detta kan en lång period med negativa räntor ha negativa sidoeffekter på ekonomin och att en höjning i december var väl förankrad bland hushåll och penningmarknadens aktörer talar också för en höjning.

”Risk att höjning bromsar konjunkturen”

Mot en höjning talade osäkerheten i konjunkturläget och risken för att en höjning bromsar konjunkturuppgången innan den fått fäste.

”Det skulle leda till att reporäntan sedan blir kvar på noll under en längre period än vad som annars hade varit nödvändigt. I värsta fall kan Riksbanken tvingas backa och igen sänka styrräntan under noll och/eller införa andra penningpolitiska stimulanser”, sade Anna Breman som betonade vikten av att en höjning måste vara hållbar.

Gradvisa höjningar

Genom att vänta med att höja reporäntan ökar sannolikheten för att inflationen varaktigt kan hållas nära målet och behålla reporäntan vid noll, med gradvisa höjningar de kommande åren.

Anna Breman lyfte även fram strukturella förändringar som påverkar inflationstrycket och vad som är en väl avvägd penningpolitik framöver. Demografi och digitalisering dämpar inflationstrycket medan klimatförändringar har mer osäkra effekter.

”Till skillnad från demografi och digitalisering som främst kan väntas ha en dämpande effekt på inflationstrycket är effekterna av klimatförändringar mer osäkra. Här behöver vi både mer data och mer analys för att bättre förstå dessa mekanismer under kommande år”, sade Annan Breman.

 

 

 

Spara
Här parkerar du pengarna i börsoron
Gästkrönika
Förvaltaren: Virusspridning i USA avgör börshumöret
Börsen
Viss återhämtning efter nedgång på 5 procent
Fonder
Så har fondspararna agerat under börsdramatiken
Foto: Morgan Ekner/istockphoto
Aktiechatt
Fredag kl. 10: Aktiechatt med Marcus Hernhag
Olja
Virusepidemin: Oljepriset faller för femte dagen i radLägsta noteringen sedan julen 2018
27/2
Healthcare Direkt om coronaviruset och forskningen
Aktie
Kurskollaps för Norwegians aktie
Analyser
Här är torsdagens aktierekar
Aktie
DI: Finansinspektionen sanktionsprövar Oscar Properties
Rapport
Ökad förlust för kursraketen
Aktie
Vinstvarning från Microsoft
Rapport
Zalando något över förväntan
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Bostad
Fjärde kvartalet: Fortsatt ökning av sålda bostäder
Aktietips
Handelsbankens tradingtips: Ett bolag som inte drabbas av coronaoronEn intressant nivå att ta position på
Foto: Shutterstock
Corona
Sparekonomerna: Därför ska du inte drabbas av panikHack i kurvan – eller början till en krasch?
Sparande
SCB: Kraftigt minskande sparande
Foto: Shutterstock
Fonder
Guldfonder vinnare när omvärldens börser rasarStark utveckling även för guldgruvorna
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Sektor
Livsmedel: Nya sektorvarningar i coronavirusets spår
Analys
Berenberg: Tre köpvärda verkstadsbolag efter börsraset
Foto: Shutterstock
Sektor
Två billiga stjärnor i verkstaden"Produktion och lager lägre än efterfrågan"
Ränta
Riksbanksledamot: Noll ingen ny nedre gräns
Deklarationen
En dag kvar: Skaffa digital brevlåda för tidig skatteåterbäringDeklarationstjänsten öppnar 17 mars
Foto: Johan Nilsson/TT
Analys
SAS: Nordea sänker estimat och riktkurs på grund av coronaeffekter