Riksbanken Fler räntehöjningar lär behövas för att få ned inflationen mot målet. Men osäkerheten är stor och fokus ligger nu snarare på hur hög räntetoppen blir än vägen dit. Det framgår att protokollet från Riksbankens senaste räntemöte då styrräntan höjdes med 0,75 procentenheter till 2,50 procent. 

Inflationen är fortfarande för hög och Riksbanken behöver därför agera med fler räntehöjningar för att få ned inflationen mot målet i rimlig tid. Det noterades vid Riksbankens penningpolitiska möte den 23 november, enligt en sammanfattning av protokollet i ett pressmeddelande. 

Ledamöterna konstaterade att den globala inflationen är fortsatt hög och att centralbanker världen över därför höjer sina styrräntor. I Sverige har inflationen sedan det penningpolitiska mötet i september visserligen blivit lägre än i Riksbankens prognos, men bortsett från energipriserna har inflationen istället blivit oväntat hög vilket tyder på att det underliggande inflationstrycket är högre.

Ledamöterna var eniga om att styrräntan behöver höjas mer än vad de bedömde i september för att föra inflationen tillbaka till målet. De framhöll att de långsiktiga inflationsförväntningarna förvisso har varit relativt stabila så här långt men att risken är fortsatt stor att den höga inflationen ska sätta sig i förväntningarna och leda till att förtroendet för inflationsmålet försvagas.

En hög inflation under lång tid kan skapa allvarliga problem för realekonomin och ledamöterna betonade att genom att höja styrräntan mer nu minskar risken för hög inflation under lång tid och därmed också för en ännu större penningpolitisk åtstramning längre fram.

Alla ledamöter stod bakom prognosen som innebär att styrräntan sannolikt kommer att höjas ytterligare i början av nästa år, för att då vara strax under 3 procent.

”Ledamöterna betonade dock den stora osäkerhet som finns kring inflationsutvecklingen. Den gör det svårt att bedöma hur mycket styrräntan behöver höjas för att föra tillbaka inflationen till målet”, står det i protokollet.

Ingves: Inte förvånad om räntan höjs ytterligare

Det underliggande inflationstrycket talade för att Riksbanken behövde höja räntan med 75 punkter. För att inflationen ska fastna på, säg, 5-6 procent behöver penningpolitiken stramas åt.

Det sade riksbankschefen Stefan Ingves vid det penningpolitiska mötet den 23 november, enligt protokollet från mötet. Det var hans sista penningpolitiska möte.

Han konstaterade att prognosen för styrräntan har höjts, och indikerar att räntan i början av nästa år är nära 3 procent. Detta är en rimlig prognos, inte minst för att 3 procent knappast kan ses som en hög styrränta när inflationen är närmre 10 procent.

”Samtidigt är räntebanan kanske än mer än vanligt en prognos och inte ett löfte. Jag skulle inte alls bli särskilt förvånad om räntan längre fram behöver höjas ytterligare, och därtill, när det är dags att sänka räntan, ja det vet vi ingenting om”, sade han.

Han konstaterade att penningpolitiken nu agerar välavvägt och med kraft för att försvara förtroendet för inflationsmålet.

”Det är viktigt att agera i närtid för att se till att det underliggande inflationstrycket och de långsiktiga inflationsförväntningarna utvecklas på ett sätt som är förenligt med inflationsmålet. Genom ett sånt agerande borgar vi för en bättre och mer stabil ekonomisk utveckling på sikt”, sade han.

Jansson: Förhoppningsvis är de största höjningarna bakom oss

Riksbanken har nu förhoppningsvis de största höjningarna av styrräntan bakom sig. Men att bedöma vilken penningpolitik som krävas för att återföra inflationen till målet inom rimlig tid fortsätter att vara väldigt osäkert och svårt.

Det sade vice riksbankschef Per Jansson vid det penningpolitiska mötet den 23 november, enligt protokollet från mötet.

Han konstaterade att enligt prognosen så ska det räcka med att höja styrräntan ytterligare knappt 0,5 procentenheter i början av nästa år. Därefter ska den högre styrräntan gradvis få verka och bidra till att inflationen hamnar nära 2 procent 2024.

”Det här kan ses som en ny fas i den penningpolitiska strategin, där fokus sätts på styrräntans nivå snarare än, så som hittills varit fallet, dess förändring”, sade Per Jansson.

Han framhöll att beredskapen att revidera den penningpolitiska planen fortsatt måste vara stor.

Men den nya fasen i den penningpolitiska strategin ger uttryck för att vi nu både tror och hoppas att vi är nära en nivå för styrräntan som inte ska behöva bli så väldigt mycket högre

Breman: Penningpolitiken är nu kraftigt åtstramande

Min bedömning är att penningpolitiken nu är kraftigt åtstramande. Det sade förste vice riksbankschefen Anna Breman vid det penningpolitiska mötet den 23 november, enligt protokollet från mötet.

”Jag bygger den bedömning på att penningpolitiken nu är en kombination av högre styrränta, uppreviderad räntebana samt minskning i innehav av värdepapper. Det innebär att den samlade penningpolitiken med stor sannolikhet är mer åtstramande än vad nivån på styrräntan gör gällande”, sade hon och tillade att det finns studier som tar hänsyn till de samlade åtgärderna genom att beräkna en ”proxy-styrränta”. Det skulle vara intressant att göra samma sak för Sverige.

Anna Breman konstaterade att svensk ekonomi bromsar in, men att det är främst under nästa år som detta ger tydligt avtryck i inflationen.

”Att inflationen inte faller snabbare, trots räntehöjningar, betyder inte att penningpolitiken inte fungerar utan det reflekterar att det tar tid för hushåll och företag att anpassa sig till ett nytt ränteläge. Kortsiktigt svagare tillväxt när räntor stiger måste vägas mot de långsiktiga samhällsekonomiska vinsterna av en låg och stabil inflation; att inflationsmålet agerar som ett ankare för pris-och lönebildning”, sade hon.

Beträffande utsikterna för inflationen sade hon att förutsättningarna för att inflationen ska falla tillbaka har stärkts sedan förra mötet, men att volatila energipriser fortsatt är en stor osäkerhetsfaktor och att faran för att inflationen biter sig fast på hög nivå inte är över.

Anna Breman framhöll vikten av att inte sänka styrräntan för tidigt eftersom inflationen då riskerar att börja stiga igen.

”När det dessutom finns uppåtrisker på underliggande inflationen på medelfristen föredrar jag en räntebana där styrränta ligger stilla under en period. Jag bedömer att det i dagsläget är en väl avvägd penningpolitik för att varaktigt föra inflationen tillbaka till målet”, sade hon.

Flodén: Kan bli oförändrad ränta i februari

Den underliggande inflationen talade för att höja räntan med 75 punkter i stället för 50 i november. Det sade vice riksbankschefen Martin Flodén vid det penningpolitiska mötet den 23 november, enligt protokollet från mötet.

Han sade att flera faktorer talade för att Riksbanken skulle kunnat nöja sig med 50 punkter i enlighet med räntebanan i september. Den penningpolitiska åtstramningen biter och hushållens konsumtion minskar, samtidigt som bopriserna faller. Elpriserna har dämpats och inflationsförväntningarna är stabila.

Faktorer som talade emot är att utländska centralbanker fortsatt att höja sina räntor snabbt, men än viktigare att den underliggande inflationen i oktober kom in klart högre än prognos.

”Att den underliggande inflationen blev så hög har som sagt vägt tungt i min bedömning inför dagens penningpolitiska beslut. Om inflationen hade blivit i linje med vår prognos från september hade jag förespråkat en höjning av styrräntan med 0,5 procentenheter i dag”, sade han.

Prognosförslaget i rapportutkastet indikerar att styrräntan behöver höjas även vid vårt nästa penningpolitiska möte, i februari, mest sannolikt med 0,25 procentenheter. Det är en prognos som han står bakom men han har också pekat på ett antal faktorer som tyder på att penningpolitiken börjar få effekt och som därmed talar för att inflationen kan falla tillbaka mot målet utan att Riksbanken behöver höja räntan särskilt mycket mer efter dagens höjning.

”Mycket är fortfarande osäkert, men om den här bilden stärks till vårt möte i februari kan det bli aktuellt att lämna styrräntan oförändrad vid nästa möte”, sade han.

Ohlsson: 75 punkter i minsta laget

Vice riksbankschef Henry Ohlsson ställde sig bakom förslaget att höja styrräntan med 0,75 procentenheter, förslaget till räntebana samt konjunkturbilden i den penningpolitiska rapporten. Men han hade en synpunkt på prognosen för KPIF-inflation under 2024, och enligt hans bedömning kan höjningen med 75 punkter vara i minsta laget.

Det sade han vid det penningpolitiska mötet den 23 november, enligt protokollet från mötet.

Henry Ohlsson konstaterade att penningpolitiken inte kan göra något åt de prisökningar som redan har setts under året, men han varnade för att den höga inflationen riskerar att dra i gång ”en spiral av prishöjningar, löneglidning, prishöjningar, löneglidning etc, i närtid”.

”Det är centralt att mota sådana tendenser i tid. Det är alldeles uppenbart för mig att penningpolitiken måste bli mycket mindre expansiv. Som jag ser det är det därför nödvändigt att höja styrräntan väsentligt”, sade han.

”Det är också min bedömning att dagens i och för sig stora höjning kan visa sig vara i det minsta laget. Om det hade funnits en majoritet för att höja med 1 procentenhet hade jag stött en sådan höjning”, fortsatte Henry Ohlsson.

Han tillade dock att räntebanan innebär att prognosen är att fler höjningar kommer och han ställde sig därför bakom beslutet att höja styrräntan med 75 punkter.

”I utkastet till penningpolitisk rapport redovisas en helårsprognos för KPIF-inflationen under 2024 på 1,5 procent. Jag delar inte den bedömningen. Som jag ser det kommer vi i bästa fall under 2024 vara nära inflationsmålet på 2 procent efter att ha närmat oss målet ovanifrån”, sade Henry Ohlsson.

Kollegan Martin Flodén frågade om Ohlsson kunde redogöra för vilka faktorer bakom prognosen som Henry Ohlsson inte står bakom. Ohlsson svarade att att han hade gjort en samlad bedömning och ej dissekerat de olika bidragen i detalj.

”Det är också min bedömning att dagens i och för sig stora höjning kan visa sig vara i det minsta laget. Om det hade funnits en majoritet för att höja med 1 procentenhet hade jag stött en sådan höjning. Räntebanan innebär dock att prognosen är att fler höjningar kommer varför jag stödjer dagens beslut.