Kontanter Mängden kontanter i omlopp i Sverige minskade under många år, men har ökat igen på senare tid. Enligt Riksbanken verkar det inte bero på en ökad kontantanvändning, utan på att kontanterna blir kvar längre ute hos hushåll och i handeln.

Det skulle bland annat kunna förklaras av att människor vill ha kontanter hemma av beredskapsskäl och att butikerna tömmer sina kassor mer sällan.

– Det finns per definition väldigt dålig statistik över användningen av kontanter, de är anonyma. Men vi ser inga tecken på att kontantanvändningen skulle öka, utan den verkar fortsätta minska. Då betyder det att kontanterna ligger någonstans, säger Björn Segendorf, rådgivare för Riksbankens avdelning för betalningar.

Halverad mängd kontanter

Mängden kontanter i cirkulation i Sverige halverades från en topp runt 110 miljarder kr 2007 till cirka 55 miljarder kr tio år senare. Sedan mitten av 2017 syns dock en viss uppgång, till runt 63 miljarder kr i dagsläget.

– En möjlig förklaring är att hushållen bygger upp sina kontantbuffertar. Det kan dels bero på att de efter sedel- och myntutbytet haft ett behov av att bygga upp sina buffertar igen. Vi kan ha haft ett läge med alltför lite kontanter i omlopp och att vi sett en korrigering av det. Det kan också ha att göra med MSB-broschyren, att det känns säkrare att ha en buffert i kontanter hemma, säger Björn Segendorf.

MSB-broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” skickades ut till de flesta hushåll i Sverige sommaren 2018.

”Ofrivilliga buffertar”

De ökade buffertarna kan också vara ofrivilliga, till exempel om man fått kontanter i gåva och inte sätter in dem på banken beroende på att det blivit svårare.

– Kanske blir pengarna i stället liggande hemma i byrålådan, säger han.

Ytterligare en möjlig förklaring till den ökade mängden kontanter är att handeln kanske inte växlar in sina kassor lika ofta som tidigare.

– Handelns kontantintäkter minskar, vilket gör att de kanske tömmer sina kassor mer sällan. Kontanternas omloppshastighet minskar, vilket gör att det behövs fler sedlar och mynt för att täcka ett visst betalningsbehov. Jag skulle personligen gissa att det är en mix av alla tre förklaringar, säger Björn Segendorf.

500-hundringen förklarar ökningen

Han påpekar att det framför allt är fler 500-kronorssedlar som förklarar ökningen av mängden kontanter på sistone.

– Det tyder i viss mån på att det handlar om kontanter som värdebevarare, man samlar inte på sig växelpengar. Femhundralappar är det bekvämaste sättet att göra det på, säger han.

Björn Segendorf bedömer att kontantanvändningen över tid lär fortsätta att minska, inte minst av demografiska skäl.

– Hur man betalar är mycket en vana och vi ser en ganska stor skillnad i hur äldre och yngre konsumenter beter sig. Över tid kommer demografin att göra att allt färre konsumenter använder kontanter. Vi kommer nog obönhörligt att puttas i den riktningen, men sedan kommer det att ta tid.

Men det som verkligen avgör kontanternas framtid är hur länge handeln kommer att ta emot dem. Allt fler butiker har blivit kontantfria och många butiker bedömer också att de kommer att sluta ta emot kontanter i framtiden.

– Än så länge tar butikerna emot kontanter i ganska stor utsträckning, men vad händer när det börjar bli svårt att betala kontant? Det är jokern i det här. Någonstans de närmaste åren finns en risk att vi får se en snabb nedgång i handelns acceptans för kontanter. Då kan man komma in i en negativ spiral för kontanterna, säger Björn Segendorf.

”Sverige ligger före”

Sverige sticker ut internationellt med den kraftigt minskade mängden kontanter i omlopp. I Norge syns en liknande trend på sistone, men i andra länder ökar överlag mängden kontanter.

– I ett avseende är utvecklingen i Sverige unik, med den stora minskningen i efterfrågan på kontanter. I andra länder ökar efterfrågan. Men det är inget bra mått på hur mycket kontanterna används. Det vi ser i alla länder är att de elektroniska betalningarna ökar. Man har kommit olika långt, men nästan alla länder rör sig mot mer elektroniska betalningar. Vi är kanske inte så unika, utan bara lite före, säger Björn Segendorf.

Bild: Kontanter i omlopp i Sverige

 

image

 

Placera
SEB: Aktierna som kan bli vinnare när det vänder... och några som förlorar
Foto: AP/TT
Wall Street
Wall Street lyfter efter coronaoptimism
Krisen
Nya stödprogram från FedLånar ut 2300 miljarder
Krisen
Fler arbetslösa än befarat i USA
Så rörde sig snitträntorna på bolån under mars
9/4
Trading Direkt: New York-mäklare om bostadsmarknadens död
Börsen
Börsuppgången mattades av
Foto: Janerik Henriksson/TT
Aktie
Persson går in i ElectroluxKöper aktier för 142 miljoner
Foto: Shutterstock
Undersökning
Svensken vill placera skatteåterbäringen60 procent av de unga vill investera skattepengarna
Placera
Fondfunderingar: Äga guld i kristider
Aktie
Omvänd vinstvarning från GetingeOrderingången ökade 47 procent
Aktietips
En köpvärd aktie för långsiktigaOch två du kan strunta i
Rapport
Scandic tokrusar trots brakförlustOmsättningen nästan halverades i mars
Krisen
EU vill förlänga inreseförbud till 15 maj
Aktie
Norwegian lägger fram krisplanBeslut på extrastämma 4 maj
Gästkrönika
Förvaltaren: Marknaden ser ljuset i tunneln på coronakrisen”Perhaps the end of the beginning”
Foto: Shutterstock
Placeringar
WisdomTree: Kina säker hamn i coronakrisen”Studsar tillbaka till normal nivå under andra kvartalet”
Analyser
Här är onsdagens färska köprekar
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Bostad
Mäklarstatistik: Små prisrörelser i mars
Aktie
DI: Volvo nära slopa även ordinarie utdelning
Aktie
Essity ska producera ansiktsmaskerStäller om produktionen
Analys
DNB: Satsning på specialstål kan lyfta SSAB:s marginalerInleder bevakning med köprekommendation
8/4
Healthcare Direkt: Fondförvaltaren om covid-19
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Skatteåterbäringen
Nu betalas 16,5 miljarder ut i skatteåterbäring
Aktie
Svenskarnas hamstring gav tvåsiffrigt försäljningslyft