Kontanter Mängden kontanter i omlopp i Sverige minskade under många år, men har ökat igen på senare tid. Enligt Riksbanken verkar det inte bero på en ökad kontantanvändning, utan på att kontanterna blir kvar längre ute hos hushåll och i handeln.

Det skulle bland annat kunna förklaras av att människor vill ha kontanter hemma av beredskapsskäl och att butikerna tömmer sina kassor mer sällan.

– Det finns per definition väldigt dålig statistik över användningen av kontanter, de är anonyma. Men vi ser inga tecken på att kontantanvändningen skulle öka, utan den verkar fortsätta minska. Då betyder det att kontanterna ligger någonstans, säger Björn Segendorf, rådgivare för Riksbankens avdelning för betalningar.

Halverad mängd kontanter

Mängden kontanter i cirkulation i Sverige halverades från en topp runt 110 miljarder kr 2007 till cirka 55 miljarder kr tio år senare. Sedan mitten av 2017 syns dock en viss uppgång, till runt 63 miljarder kr i dagsläget.

– En möjlig förklaring är att hushållen bygger upp sina kontantbuffertar. Det kan dels bero på att de efter sedel- och myntutbytet haft ett behov av att bygga upp sina buffertar igen. Vi kan ha haft ett läge med alltför lite kontanter i omlopp och att vi sett en korrigering av det. Det kan också ha att göra med MSB-broschyren, att det känns säkrare att ha en buffert i kontanter hemma, säger Björn Segendorf.

MSB-broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” skickades ut till de flesta hushåll i Sverige sommaren 2018.

”Ofrivilliga buffertar”

De ökade buffertarna kan också vara ofrivilliga, till exempel om man fått kontanter i gåva och inte sätter in dem på banken beroende på att det blivit svårare.

– Kanske blir pengarna i stället liggande hemma i byrålådan, säger han.

Ytterligare en möjlig förklaring till den ökade mängden kontanter är att handeln kanske inte växlar in sina kassor lika ofta som tidigare.

– Handelns kontantintäkter minskar, vilket gör att de kanske tömmer sina kassor mer sällan. Kontanternas omloppshastighet minskar, vilket gör att det behövs fler sedlar och mynt för att täcka ett visst betalningsbehov. Jag skulle personligen gissa att det är en mix av alla tre förklaringar, säger Björn Segendorf.

500-hundringen förklarar ökningen

Han påpekar att det framför allt är fler 500-kronorssedlar som förklarar ökningen av mängden kontanter på sistone.

– Det tyder i viss mån på att det handlar om kontanter som värdebevarare, man samlar inte på sig växelpengar. Femhundralappar är det bekvämaste sättet att göra det på, säger han.

Björn Segendorf bedömer att kontantanvändningen över tid lär fortsätta att minska, inte minst av demografiska skäl.

– Hur man betalar är mycket en vana och vi ser en ganska stor skillnad i hur äldre och yngre konsumenter beter sig. Över tid kommer demografin att göra att allt färre konsumenter använder kontanter. Vi kommer nog obönhörligt att puttas i den riktningen, men sedan kommer det att ta tid.

Men det som verkligen avgör kontanternas framtid är hur länge handeln kommer att ta emot dem. Allt fler butiker har blivit kontantfria och många butiker bedömer också att de kommer att sluta ta emot kontanter i framtiden.

– Än så länge tar butikerna emot kontanter i ganska stor utsträckning, men vad händer när det börjar bli svårt att betala kontant? Det är jokern i det här. Någonstans de närmaste åren finns en risk att vi får se en snabb nedgång i handelns acceptans för kontanter. Då kan man komma in i en negativ spiral för kontanterna, säger Björn Segendorf.

”Sverige ligger före”

Sverige sticker ut internationellt med den kraftigt minskade mängden kontanter i omlopp. I Norge syns en liknande trend på sistone, men i andra länder ökar överlag mängden kontanter.

– I ett avseende är utvecklingen i Sverige unik, med den stora minskningen i efterfrågan på kontanter. I andra länder ökar efterfrågan. Men det är inget bra mått på hur mycket kontanterna används. Det vi ser i alla länder är att de elektroniska betalningarna ökar. Man har kommit olika långt, men nästan alla länder rör sig mot mer elektroniska betalningar. Vi är kanske inte så unika, utan bara lite före, säger Björn Segendorf.

Bild: Kontanter i omlopp i Sverige

 

image

 

Foto: istockphoto
Bostad
Rekordstor uppgång i boprisförväntningar
Börsen
Minusstängning avslutade börsveckan
Sektor
Barclays höjer riktkurserna för svenska verkstadsbolag"Ljusare utsikter i verkstaden"
Foto: Shutterstock
Pandemin
Europa öppnar – men bilsemester kan skapa problem"Ta med Gröna kortet om du kör bil"
Insiders
Insiders som gjort affärer efter midsommar
Analyser
Här är fredagens färska köprekar
Foto: Shutterstock
Börsen
Disciplinnämnden avnoterar Italeaf från First North
Foto: Shutterstock
Pandemin
Experterna: Svag konsumtion i sommar trots hemester"Särskilt dystert för hotell och restauranger"
Insiders
Stefan Persson fortsätter tanka H&MAktien stiger på börsen
Spara
Bratt skickar film till alla i finansutskottet"ISK utestänger många privatsparare från emissioner"
3/7
Trading Direkt om finanspolitiken
Sektor
Undersökning: Fastighetsbolagen tror på bättre kreditmarknad"Stark återhämtning i närtid"
Aktie
SBB i norsk miljardaffär
Asien
Asien: Uppåt på stark statistikUppåt i Hongkong trots säkerhetslagarna
Foto: AP/TT
Wall Street
New York: Uppgången avtog mot slutet
Foto: Shutterstock
Outlook
Amundi: Fyra sektorer i fokus under återhämtningenAtt investera under en ”avfrostningscykel”
Krönika
Chefredaktören: Så drabbas din pension av viruset
Foto: istockphoto
Analyser
Här är torsdagens färska köprekar
Foto: Magnus Ström / Scandinav
Elpriset
Nytt elprisrekord i juni"Lägsta i historien"
Foto: istockphoto
Sektor
FN: Internationell turism har nästan upphört"Enorma globala förluster"
Foto: Henrik Montgomery/TT
Aktie
Astra Zeneca faller efter försenade covid-tester
Foto: isockphoto
Råvaror
Goldman Sachs: Efterfrågan på olja återställs 2022
Foto: Shutterstock
Räntan
SBAB: Kan bli svårt undvika sänka räntan till minus igen
Analys
Deutsche: "Mycket attraktiva tillväxtmöjligheter""Handlas till historiskt låga värderingsmultiplar"
Pandemin
FED: Enighet om fortsatta stimulanser"Ny konkursvåg ökar risken för finanskris"