Kontanter Mängden kontanter i omlopp i Sverige minskade under många år, men har ökat igen på senare tid. Enligt Riksbanken verkar det inte bero på en ökad kontantanvändning, utan på att kontanterna blir kvar längre ute hos hushåll och i handeln.

Det skulle bland annat kunna förklaras av att människor vill ha kontanter hemma av beredskapsskäl och att butikerna tömmer sina kassor mer sällan.

– Det finns per definition väldigt dålig statistik över användningen av kontanter, de är anonyma. Men vi ser inga tecken på att kontantanvändningen skulle öka, utan den verkar fortsätta minska. Då betyder det att kontanterna ligger någonstans, säger Björn Segendorf, rådgivare för Riksbankens avdelning för betalningar.

Halverad mängd kontanter

Mängden kontanter i cirkulation i Sverige halverades från en topp runt 110 miljarder kr 2007 till cirka 55 miljarder kr tio år senare. Sedan mitten av 2017 syns dock en viss uppgång, till runt 63 miljarder kr i dagsläget.

– En möjlig förklaring är att hushållen bygger upp sina kontantbuffertar. Det kan dels bero på att de efter sedel- och myntutbytet haft ett behov av att bygga upp sina buffertar igen. Vi kan ha haft ett läge med alltför lite kontanter i omlopp och att vi sett en korrigering av det. Det kan också ha att göra med MSB-broschyren, att det känns säkrare att ha en buffert i kontanter hemma, säger Björn Segendorf.

MSB-broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” skickades ut till de flesta hushåll i Sverige sommaren 2018.

”Ofrivilliga buffertar”

De ökade buffertarna kan också vara ofrivilliga, till exempel om man fått kontanter i gåva och inte sätter in dem på banken beroende på att det blivit svårare.

– Kanske blir pengarna i stället liggande hemma i byrålådan, säger han.

Ytterligare en möjlig förklaring till den ökade mängden kontanter är att handeln kanske inte växlar in sina kassor lika ofta som tidigare.

– Handelns kontantintäkter minskar, vilket gör att de kanske tömmer sina kassor mer sällan. Kontanternas omloppshastighet minskar, vilket gör att det behövs fler sedlar och mynt för att täcka ett visst betalningsbehov. Jag skulle personligen gissa att det är en mix av alla tre förklaringar, säger Björn Segendorf.

500-hundringen förklarar ökningen

Han påpekar att det framför allt är fler 500-kronorssedlar som förklarar ökningen av mängden kontanter på sistone.

– Det tyder i viss mån på att det handlar om kontanter som värdebevarare, man samlar inte på sig växelpengar. Femhundralappar är det bekvämaste sättet att göra det på, säger han.

Björn Segendorf bedömer att kontantanvändningen över tid lär fortsätta att minska, inte minst av demografiska skäl.

– Hur man betalar är mycket en vana och vi ser en ganska stor skillnad i hur äldre och yngre konsumenter beter sig. Över tid kommer demografin att göra att allt färre konsumenter använder kontanter. Vi kommer nog obönhörligt att puttas i den riktningen, men sedan kommer det att ta tid.

Men det som verkligen avgör kontanternas framtid är hur länge handeln kommer att ta emot dem. Allt fler butiker har blivit kontantfria och många butiker bedömer också att de kommer att sluta ta emot kontanter i framtiden.

– Än så länge tar butikerna emot kontanter i ganska stor utsträckning, men vad händer när det börjar bli svårt att betala kontant? Det är jokern i det här. Någonstans de närmaste åren finns en risk att vi får se en snabb nedgång i handelns acceptans för kontanter. Då kan man komma in i en negativ spiral för kontanterna, säger Björn Segendorf.

”Sverige ligger före”

Sverige sticker ut internationellt med den kraftigt minskade mängden kontanter i omlopp. I Norge syns en liknande trend på sistone, men i andra länder ökar överlag mängden kontanter.

– I ett avseende är utvecklingen i Sverige unik, med den stora minskningen i efterfrågan på kontanter. I andra länder ökar efterfrågan. Men det är inget bra mått på hur mycket kontanterna används. Det vi ser i alla länder är att de elektroniska betalningarna ökar. Man har kommit olika långt, men nästan alla länder rör sig mot mer elektroniska betalningar. Vi är kanske inte så unika, utan bara lite före, säger Björn Segendorf.

Bild: Kontanter i omlopp i Sverige

 

image

 

Aktiechatt
Aktiechatt: Två köpvärda aktier inom grön energiOch tre tillväxtaktier att hålla koll på
Valuta
SEB: Bara tillfälligt hack för kronan Dollarn under 8 kr om drygt ett år
USA
Javeus: Presidentvalshysterin är överdrivenJämför med millenniebuggen
Börsen
Positiv avslutning efter slagig handel
Foto: AP/TT
Wall Street
Uppåt efter spretig inledning på Wall Street
Foto: Vidar Ruud/NTB/TT
Aktie
Analytiker: En gåta att SAS-aktien lyfterUpp som mest 8 procent på fredagen
Analys
Utskiftning av Zalando och Tele2 i kortenSEB höjer Kinnevik till köp
Foto: Vilhelm Stokstad/TT
Analys
Pareto: Storytels svaga utveckling temporärHöjer riktkursen och upprepar köp
Analyser
Här är fredagens analyser
Aktie
Electrolux återinför utdelning
Aktietips
Carnegie: Därför ska du köpa bussbolaget
Foto: Anders Wiklund/TT
Aktie
Storägare accepterar höjt bud på HiQ
Råvaror
Analyschefen: Oljan kostar 65 dollar om två år"Stor osäkerhet på kort sikt"
Aktie
Första blankaren i ReadlyAktien nu under introduktionskursen
Aktier
Aktierna som stigit mest sedan marsbottenEtt halvår sedan börsen vände uppåt
Placera
Index slog aktiva förvaltare under covid-krisen
Bostad
Analys: Höjda bopriser inte hållbart på sikt"Förr eller senare får vi tillbaka 90-talskrisen"
Fonder
Robur klassar fonder utifrån Parisavtalet
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Krisen
Skingsley: Rätt att fullfölja löften om tillgångsköp"Låga räntor under lång tid som gäller"
Analyser
Här är torsdagens färska köprekar
Foto: Shutterstock
Placera
"Klassiska portföljstrategin förlegad"60/40-portfölj inte välutformad för dagens marknad
Aktie
Konsortium lägger bud på Ahlstrom-MunksjöPremie på 24 procent
Valutor
Feds strategi ger köpläge i perifera valutorIndiska rupie, peruanska sol och chilenska peso lockar analytiker
Foto: Shutterstock
Krisen
"Pandemin har kostat halv miljard jobb"
Aktier
Aktierna som stigit mer än 100 procent i år