Kontanter Mängden kontanter i omlopp i Sverige minskade under många år, men har ökat igen på senare tid. Enligt Riksbanken verkar det inte bero på en ökad kontantanvändning, utan på att kontanterna blir kvar längre ute hos hushåll och i handeln.

Det skulle bland annat kunna förklaras av att människor vill ha kontanter hemma av beredskapsskäl och att butikerna tömmer sina kassor mer sällan.

– Det finns per definition väldigt dålig statistik över användningen av kontanter, de är anonyma. Men vi ser inga tecken på att kontantanvändningen skulle öka, utan den verkar fortsätta minska. Då betyder det att kontanterna ligger någonstans, säger Björn Segendorf, rådgivare för Riksbankens avdelning för betalningar.

Halverad mängd kontanter

Mängden kontanter i cirkulation i Sverige halverades från en topp runt 110 miljarder kr 2007 till cirka 55 miljarder kr tio år senare. Sedan mitten av 2017 syns dock en viss uppgång, till runt 63 miljarder kr i dagsläget.

– En möjlig förklaring är att hushållen bygger upp sina kontantbuffertar. Det kan dels bero på att de efter sedel- och myntutbytet haft ett behov av att bygga upp sina buffertar igen. Vi kan ha haft ett läge med alltför lite kontanter i omlopp och att vi sett en korrigering av det. Det kan också ha att göra med MSB-broschyren, att det känns säkrare att ha en buffert i kontanter hemma, säger Björn Segendorf.

MSB-broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” skickades ut till de flesta hushåll i Sverige sommaren 2018.

”Ofrivilliga buffertar”

De ökade buffertarna kan också vara ofrivilliga, till exempel om man fått kontanter i gåva och inte sätter in dem på banken beroende på att det blivit svårare.

– Kanske blir pengarna i stället liggande hemma i byrålådan, säger han.

Ytterligare en möjlig förklaring till den ökade mängden kontanter är att handeln kanske inte växlar in sina kassor lika ofta som tidigare.

– Handelns kontantintäkter minskar, vilket gör att de kanske tömmer sina kassor mer sällan. Kontanternas omloppshastighet minskar, vilket gör att det behövs fler sedlar och mynt för att täcka ett visst betalningsbehov. Jag skulle personligen gissa att det är en mix av alla tre förklaringar, säger Björn Segendorf.

500-hundringen förklarar ökningen

Han påpekar att det framför allt är fler 500-kronorssedlar som förklarar ökningen av mängden kontanter på sistone.

– Det tyder i viss mån på att det handlar om kontanter som värdebevarare, man samlar inte på sig växelpengar. Femhundralappar är det bekvämaste sättet att göra det på, säger han.

Björn Segendorf bedömer att kontantanvändningen över tid lär fortsätta att minska, inte minst av demografiska skäl.

– Hur man betalar är mycket en vana och vi ser en ganska stor skillnad i hur äldre och yngre konsumenter beter sig. Över tid kommer demografin att göra att allt färre konsumenter använder kontanter. Vi kommer nog obönhörligt att puttas i den riktningen, men sedan kommer det att ta tid.

Men det som verkligen avgör kontanternas framtid är hur länge handeln kommer att ta emot dem. Allt fler butiker har blivit kontantfria och många butiker bedömer också att de kommer att sluta ta emot kontanter i framtiden.

– Än så länge tar butikerna emot kontanter i ganska stor utsträckning, men vad händer när det börjar bli svårt att betala kontant? Det är jokern i det här. Någonstans de närmaste åren finns en risk att vi får se en snabb nedgång i handelns acceptans för kontanter. Då kan man komma in i en negativ spiral för kontanterna, säger Björn Segendorf.

”Sverige ligger före”

Sverige sticker ut internationellt med den kraftigt minskade mängden kontanter i omlopp. I Norge syns en liknande trend på sistone, men i andra länder ökar överlag mängden kontanter.

– I ett avseende är utvecklingen i Sverige unik, med den stora minskningen i efterfrågan på kontanter. I andra länder ökar efterfrågan. Men det är inget bra mått på hur mycket kontanterna används. Det vi ser i alla länder är att de elektroniska betalningarna ökar. Man har kommit olika långt, men nästan alla länder rör sig mot mer elektroniska betalningar. Vi är kanske inte så unika, utan bara lite före, säger Björn Segendorf.

Bild: Kontanter i omlopp i Sverige

 

image

 

Foto: istockphoto
Analyser
En färsk köprek bland analyserna
Rapport
Swedbank sänker utdelningen rejältKreditförlusterna ökade kraftigt
Börsen
Rekyl uppåt i öppningen
Rapport
Förlust för SSAB
Spara
Här får du högst sparränta just nu
Foto: Jana Eriksson
Rapport
Byggmax föreslår utdelning
Asien
Fortsatt nedåt i Asien
Foto: AP/TT
Wall Street
Breda nedgångar på Wall Street
Sektor
Sektorerna som drabbas värst av viruset
Sektor
Hälsovårdsbolagen som rusar i spåren av virusepidemin
Virusoron
Virusoro slår hårt mot kinesisk konsumtionRäkna med börsras när Kinabörserna öppnar igen
Rapporterna
Håll koll på detta inför tisdagens rapporterSwedbank, SSAB, Atlas Copco och Autoliv rapporterar
Rapporter
Många tungviktare bland veckans rapporter
Sektor
Kepler Cheuvreux: Fortsatt solida utsikter för fastighetssektornListar tre favoriter
Analys
Carnegie mot strömmen om Ericsson"Bra uppsida på nuvarande nivåer"
Analyser
Analyserna: Ericsson får ny köprek och flera nya riktkurser
Krönika
Hernhag: Därför är index som inkluderar utdelning bäst
Aktietips
Tre köpvärda småbolagOch några du kan vara utan
Foto: Vilhelm Stokstad/TT
Analys
Di sätter sälj på StorytelLång väg till vinst
Aktie
Lundin Petroleum byter namnSiktar på att bli klimatneutralt
Pension
Var tredje vet inte hur de ska ta ut tjänstepensionenSnabbt uttag kan få långtgående konsekvenser
Foto: istockphoto
Investeringsbluff
FI: Tillåt aldrig fjärranslutning till datornFlera nya investeringsbedrägerier
Chatt
Hernhag: Fyra tillväxtfavoriter i tech-sektorn
24/1
Trading Direkt: Experten om raset i Ericsson
Notering
Train Alliance mot First NorthSpiltan och Prior Nilsson bland ankarinvesterarna