Kontanter Mängden kontanter i omlopp i Sverige minskade under många år, men har ökat igen på senare tid. Enligt Riksbanken verkar det inte bero på en ökad kontantanvändning, utan på att kontanterna blir kvar längre ute hos hushåll och i handeln.

Det skulle bland annat kunna förklaras av att människor vill ha kontanter hemma av beredskapsskäl och att butikerna tömmer sina kassor mer sällan.

– Det finns per definition väldigt dålig statistik över användningen av kontanter, de är anonyma. Men vi ser inga tecken på att kontantanvändningen skulle öka, utan den verkar fortsätta minska. Då betyder det att kontanterna ligger någonstans, säger Björn Segendorf, rådgivare för Riksbankens avdelning för betalningar.

Halverad mängd kontanter

Mängden kontanter i cirkulation i Sverige halverades från en topp runt 110 miljarder kr 2007 till cirka 55 miljarder kr tio år senare. Sedan mitten av 2017 syns dock en viss uppgång, till runt 63 miljarder kr i dagsläget.

– En möjlig förklaring är att hushållen bygger upp sina kontantbuffertar. Det kan dels bero på att de efter sedel- och myntutbytet haft ett behov av att bygga upp sina buffertar igen. Vi kan ha haft ett läge med alltför lite kontanter i omlopp och att vi sett en korrigering av det. Det kan också ha att göra med MSB-broschyren, att det känns säkrare att ha en buffert i kontanter hemma, säger Björn Segendorf.

MSB-broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” skickades ut till de flesta hushåll i Sverige sommaren 2018.

”Ofrivilliga buffertar”

De ökade buffertarna kan också vara ofrivilliga, till exempel om man fått kontanter i gåva och inte sätter in dem på banken beroende på att det blivit svårare.

– Kanske blir pengarna i stället liggande hemma i byrålådan, säger han.

Ytterligare en möjlig förklaring till den ökade mängden kontanter är att handeln kanske inte växlar in sina kassor lika ofta som tidigare.

– Handelns kontantintäkter minskar, vilket gör att de kanske tömmer sina kassor mer sällan. Kontanternas omloppshastighet minskar, vilket gör att det behövs fler sedlar och mynt för att täcka ett visst betalningsbehov. Jag skulle personligen gissa att det är en mix av alla tre förklaringar, säger Björn Segendorf.

500-hundringen förklarar ökningen

Han påpekar att det framför allt är fler 500-kronorssedlar som förklarar ökningen av mängden kontanter på sistone.

– Det tyder i viss mån på att det handlar om kontanter som värdebevarare, man samlar inte på sig växelpengar. Femhundralappar är det bekvämaste sättet att göra det på, säger han.

Björn Segendorf bedömer att kontantanvändningen över tid lär fortsätta att minska, inte minst av demografiska skäl.

– Hur man betalar är mycket en vana och vi ser en ganska stor skillnad i hur äldre och yngre konsumenter beter sig. Över tid kommer demografin att göra att allt färre konsumenter använder kontanter. Vi kommer nog obönhörligt att puttas i den riktningen, men sedan kommer det att ta tid.

Men det som verkligen avgör kontanternas framtid är hur länge handeln kommer att ta emot dem. Allt fler butiker har blivit kontantfria och många butiker bedömer också att de kommer att sluta ta emot kontanter i framtiden.

– Än så länge tar butikerna emot kontanter i ganska stor utsträckning, men vad händer när det börjar bli svårt att betala kontant? Det är jokern i det här. Någonstans de närmaste åren finns en risk att vi får se en snabb nedgång i handelns acceptans för kontanter. Då kan man komma in i en negativ spiral för kontanterna, säger Björn Segendorf.

”Sverige ligger före”

Sverige sticker ut internationellt med den kraftigt minskade mängden kontanter i omlopp. I Norge syns en liknande trend på sistone, men i andra länder ökar överlag mängden kontanter.

– I ett avseende är utvecklingen i Sverige unik, med den stora minskningen i efterfrågan på kontanter. I andra länder ökar efterfrågan. Men det är inget bra mått på hur mycket kontanterna används. Det vi ser i alla länder är att de elektroniska betalningarna ökar. Man har kommit olika långt, men nästan alla länder rör sig mot mer elektroniska betalningar. Vi är kanske inte så unika, utan bara lite före, säger Björn Segendorf.

Bild: Kontanter i omlopp i Sverige

 

image

 

Bolån
Bankerna där snitträntorna rörde sig mest under september
Foto: istockphoto
Kontanter
Riksbanken: Mer kontanter i rörelseMen kontantanvändningen ökar inte
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Bostad
Bomarknaden: Såld nyproduktion ökade 15 procent
Rapport
Sämre för Dustin
Aktie
Kappahl: Starkaste försäljningen på tolv månader
Asien
Asienbörserna: Spänt inför handelssamtalen
Foto: AP/TT
Wall Street
Handelsoro sänkte Wall Street
FED
Powell: Obligationsköpen är inte samma sak som QE
Foto: TT
Premiepensionen
Två av tre svenskar vill själva välja premiepensionsfonder
Krönika
Chefredaktören: Vårt nya räntelandskap förvånar mig
Aktier
Här är småspararnas gamingfavoriter"En trend som bara ökar"
8/10
Trading Direkt: Så påverkas vi av premiepensionsreformen
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Telekom
DNB: Ericsson och Nokia har bara sett början av 5G-investeringscykelnBåda får nya köprekar
Foto: Rickard Kilström
Bettingsektorn
Betsson dumpar hela Global Gaming-innehavet
Sektor
ABG justerar riktkurser i fastighetssektorn
Foto: Henrik Montgomery/TT
Analys
"Atrium Ljungbergs exponering i detaljhandeln motiverar rabatt"
Analyser
Tre köprekar bland tisdagsanalyserna
Foto: istock
USA-aktier
Här är de amerikanska aktiefavoriterna i septemberVegoproducenten är månadens bubblare
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Bostad
10 procent färre säljstarter i StockholmTrenden går mot allt färre byggstarter
Foto: Henrik Montgomery/TT
Aktie
Atlas inte längre "top pick"
Foto: istockphoto
Analys
Pareto: Motvinden för Kindred på väg mojna
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Bostad
Danske: Lägre ränteförväntningar lyfte borättspriserna
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Sektor
USA överväger ekonomiskt stöd till Ericsson och Nokia
Foto: istockphoto
Aktier
Danske Bank: Risk för börsoro i rapportsäsongen"Fokus på defensiva bolag med höga utdelningar"
Foto: Janerik Henriksson/TT
Aktier
Här är Carnegieförvaltarnas favoritaktier"Flera intressanta bolag i het byggbransch"
Krönika
Hernhag: Mångåriga trender är viktigast att förstå