Reporäntan Ledamöterna i Riksbankens direktion noterade i oktober att ny information visar att konjunkturen mattas av snabbare än väntat, men flera ledamöter betonade att avmattningen innebär en normalisering av ett läge som varit starkt i många år.

Det noterades vid Riksbankens penningpolitiska möte den 23 oktober, enligt en sammanfattning av protokollet i ett pressmeddelande.

Även om prognoserna är nedreviderade ger de inte bilden av lågkonjunktur, varken i Sverige eller i omvärlden, enligt ledamöterna.

Ledamöterna betonade att det även fortsättningsvis finns osäkerhet om konjunktur- och inflationsutsikterna, både i Sverige och i omvärlden.

”Rimligt sänka prognosen”

”I kombination med en svagare konjunkturbild och ett fortsatt lågt ränteläge globalt är det enligt direktionen därför svårt att säga när det är lämpligt att höja räntan igen efter den förväntade höjningen i december”, står det i protokollet.

Den sammantagna bilden talar för att gå mer försiktigt fram med penningpolitiken, och ledamöterna ansåg att det därför var rimligt att sänka prognosen för reporäntan framöver. Reporäntan förväntas nu vara oförändrad på noll procent under en längre tid.

Per Jansson tror inte på höjning

Vice Riksbankschefen Per Jansson har fortsatt ”väldigt svårt” för idén att nästa räntehöjning ska ske redan kring årsskiftet.

Det sade han enligt protokollet från det penningpolitiska mötet den 23 oktober.

”Skälen till detta är i stort sett desamma som jag anförde i september. I närtid spås inflationen ligga kvar under inflationsmålet”, säger han med hänvisning till Riksbankens egna prognoser om en KPIF-inflation på i genomsnitt drygt 1,7 procent under resten av 2019 och knappt 1,8 procent under 2020.

Till bilden hör också att en höjning av räntan inom kort i det här läget knappast kan förväntas öka sannolikheten för att den nedåtgående trenden i inflationsförväntningarna vänder.

”Det bekymrar mig ganska mycket eftersom vi är så beroende av att arbetsmarknadsorganisationerna betingar sina kommande avtalsförhandlingar på att Riksbanken klarar sitt inflationsmål”, säger Per Jansson.

Sveriges riktning oroar

Han fortsätter även att oroa sig för konsekvenserna av att både Fed och ECB ökar sina penningpolitiska stimulanser medan Sverige, om den aviserade räntehöjningen genomförs, går åt motsatt håll.

Per Jansson påpekar att marknaden kan ändra sina förväntningar mycket och snabbt, och detta kan få stora effekter på framåtblickande finansiella priser, till exempel växelkurser.

”Precis som i september föredrar jag mot den här bakgrunden en reporäntebana som inte förutsätter att räntan höjs redan kring årsskiftet utan i stället utgår från att nästa höjning sker en bit in på prognosperioden, när förhoppningsvis i alla fall vissa av de risker och farhågor jag har tagit upp inte längre är så akuta”, säger han.

Han väljer dock även den här gången att inte formellt reservera sig.

”Att jag inte gör det hänger, som jag hoppas har framgått, samman med att jag tycker att räntebanans grundläggande utformning och slutpunkt är rimlig, och att det hela därför reduceras till en tajmingfråga”, säger han och tillägger att, som han betonade redan vid det förra mötet, till detta kommer att det ännu inte rör sig om något skarpt beslut utan handlar om en prognos.

”Sämre förutsättningar”

Utvecklingen efter septembermötet har i viss mån försämrat förutsättningarna för en räntehöjning i närtid.

Det sade vice riksbankschefen Martin Flodén enligt protokollet från det penningpolitiska mötet den 23 oktober.

Han konstaterade att han redan i september såg viss sympati för en räntebana som skulle indikera att reporäntan hålls kvar på -0,25 procent tills vi ser tydliga tecken på att konjunkturen och/eller inflationstrycket åter stärks, trodde ändå att det snart skulle finnas förutsättningar att ta ytterligare ett steg bort från de allra lägsta räntenivåerna.

Han håller fast vid den synen, men två faktorer kommer vara särskilt viktiga för honom inför det penningpolitiska mötet i december.

Riksbanken ser ingen lågkonjunktur

Den första rör inflationen och förtroendet för inflationsmålet. Riksbankens prognos är att KPIFXE-inflationen stiger från 1,6 till 1,9 procent kommande två månader, vilket är viktigt, att visa att inflationen går mot målet igen.

Den andra faktorn rör den svenska konjunkturutvecklingen. Analysen försvåras av bristfällig information om utvecklingen på arbetsmarknaden, men Riksbanken ser inte en lågkonjunktur framför sig. Om den här bilden ändras de kommande månaderna och konjunkturutvecklingen då ser svagare ut blir en räntehöjning mindre lämplig.

Han noterar också att många undrar varför Riksbanken planerar att höja räntan när konjunkturen försvagas samtidigt som inflationstrycket fortsätter att vara oroande svagt.

”Inget egenvärde i att ta bort minusränta”

”Jag vill understryka att jag inte ser något stort egenvärde i att komma bort från minusräntan. Däremot ser jag ett visst värde i att undvika de allra lägsta räntenivåerna. På grund av nominella stelheter uppstår vissa spänningar när styrräntan är låg. Dessutom kan man då inte räkna med ett normalt genomslag på ekonomin”, sade han.

Det här såg vi en del tecken på när vi sänkte räntan till -0,50 procent. Han bedömer att penningpolitiken då främst fick genomslag via växelkurskanalen medan ränte- och kreditkanalerna var försvagade. Mot den bakgrunden, i kombination med ett förbättrat förtroende för inflationsmålet, högre inflation och en växelkurs som har blivit omotiverat svag, tycker han att det var bra att de förra året kunde höja styrräntan till -0,25 procent.

Med liknande argument tycker han att det skulle finnas ett visst egenvärde i att kunna höja räntan från -0,25 procent till 0 i stället för att planera för en ränta på -0,25 procent under hela prognosperioden. Men argumenten är då betydligt svagare.

När de sänkte styrräntan till -0,25 procent blev genomslaget till utlåningsräntor bra, och vi har inte sett några betydande negativa sidoeffekter.

”Om det framöver uppstår ett behov av en mer expansiv penningpolitik än den vi nu planerar så kommer jag därför att stödja att styrräntan hålls kvar på eller sänks tillbaka till -0,25 procent. En räntesänkning från dagens nivå skulle jag däremot enbart överväga om växelkursen börjar bli övervärderad”, sade han.

 

 

Aktiechatt
Hernhag: Fyra stabila aktier för sommarportföljen
Gästkrönika
Börspsykologen: Låt känslorna ta semester när du ser över portföljenEn portfölj har inte några känslor - varför ska du ha det för den?
Pamndemin
Trump: Det här är mycket bättre än ett "V"Kallar covid-pandemin för "Kinapesten"
Krisen
Amerikansk sysselsättning steg oväntat i majGlädjeskutt på börserna
Börsen
Jobbsiffror fick börsen att lyfta
Foto: istockphoto
Analyser
Här är fredagens färska analyser
Val 2020
ING: Fortsatt oförutsägbart inför höstens presidentval
5/6
Trading Direkt: Detta driver börsen just nu
Placera
Flera CFD-bolag med svenska kunder stoppasAllvarliga brister i verksamheten
Foto: istockphoto
Brexit
Omvärldsstrategen: Brexit styr marknaderna i höst
Analys
Di: Dags att ta hem vinsten i SCA
Analys
Danske köpstämplar Ascelia Pharma
Analys
Danske slopar köprek för NobinaSer ökad konkurrens
Sektor
Obefintligt flygresande ger svaga trafiktalMen maj ändå bättre än april
Analys
Nordea: Zyn och återköp väntas lyfta Swedish Match vinst
Aktie
Boliden: Gruvbrand kostar 200 miljoner
Aktie
Clas Ohlsons vd lämnar bolagetLotta Lyrå har fått nytt jobb
Rapport
Slacks rapport en besvikelseFörväntningar på coronalyft
Spara
Regeringen vill förbjuda inlåningsföretag utan garanti
Placera
Ålandsbanken ökar exponeringen mot europeiska aktier
Pandemin
Reserestriktionerna inom Sverige hävs
Foto: Johan Nilsson/TT
Analys
Sparebank 1: Sälj SAS innan det är för sentVarnar för utspädning vid emission
Börsen
IG: Historiens starkaste 50-dagarsrally
SBAB: Bopriserna står pallKan rentav stiga något i år
Bolån
FI: Bolåntagare har bra marginaler