Konjunktur (Uppdaterad) De stödåtgärder som satts in har gjort att det svenska finansiella systemet hittills har klarat coronapandemins utmaningar relativt väl, men riskerna för den finansiella stabiliteten är fortsatt förhöjda, är slutsatsen av Riksbankens stabilitetsrapport som publicerades på onsdagen.

”Om krisen nu blir djupare och mer utdragen kan det behövas ytterligare åtgärder för att ge stöd åt kreditförsörjningen och värna den finansiella stabiliteten”, skriver Riksbanken.

Riksbanken konstaterar att pandemin har satt stort avtryck på den globala ekonomin och BNP har fallit kraftigt i många länder. Företagssektorn har drabbats särskilt hårt och många människor har förlorat sina arbeten, men en ekonomisk återhämtning har börjat och situationen ser nu bättre ut på många viktiga finansieringsmarknader.

”Omfattande stimulansprogram”

Att effekterna inte har blivit större beror till stor del på omfattande finanspolitiska stimulansprogram i samverkan med åtgärder från centralbanker och andra myndigheter.

Under våren var fallet i svensk BNP mycket omfattande och många människor har förlorat sina arbeten. Konkurserna ökade framför allt i inledningen av krisen, men från låga nivåer. Bankernas utlåning till hushåll och företag har överlag utvecklats stabilt. I början av krisen steg utlåningsräntorna något och det var främst stora företag som fick banklån medan mindre företag upplevde att det var svårare att finansiera sig än före krisen. Sedan dess har räntorna överlag sjunkit och utlåningen till mindre företag ökat.

”Betydligt fler konkurser”

Den ökade spridningen av coronaviruset under hösten innebär att begränsningsåtgärder och beteendeförändringar bromsar en ekonomisk återhämtning i närtid och att konkurserna inom företagssektorn kan bli betydligt fler.

”På längre sikt riskerar stödåtgärderna samtidigt att bygga upp sårbarheter, exempelvis genom att länder och företag kraftigt ökar sin skuldsättning”, skriver Riksbanken.

Till riskbilden hör också de sårbarheter som fanns i det finansiella systemet redan före krisen. Det handlar exempelvis om svaga banker och offentliga finanser i euroområdet samt om de svenska hushållens höga skuldsättning och bankernas stora exponeringar mot fastigheter.

”Dessa risker kan medföra att krisen blir både djupare och mer utdragen”, skriver Riksbanken.

”Motståndskraften behöver stärkas”

Riksbanken noterar att coronapandemin visar hur snabbt det ekonomiska läget kan förändras och vikten av att det finansiella systemet har god motståndskraft mot störningar.

Därför behöver motståndskraften åter stärkas när det ekonomiska läget tillåter det. Om bankerna använder sina buffertar behöver de bygga upp tillräckligt med kapital och likviditet igen. Det är också viktigt att de internationellt fastslagna regelverken kring bankernas kapital och likviditet inte urvattnas.

För att minska riskerna med hushållens skuldsättning krävs åtgärder inom bostads- och skattepolitiken. Samtidigt bör undantaget i amorteringskravet för hushåll förbli tillfälligt.

Dessutom behöver bristerna på marknaden för företagspapper åtgärdas.

”Företagsstödet får inte avvecklas för tidigt”

I Riksbankens stabilitetsrapport framgår också att det är viktigt att stödet till företagen inte avvecklas för tidigt.

Riksbanken konstaterar att konkurserna i såväl Sverige som Europa visserligen har varit låga överlag och har i vissa länder sjunkit under pandemin. Det innebär dock inte att risken för omfattande solvensproblem i företagssektorn har försvunnit.

Nedstängningarna i sig kan ha gjort att konkursförfaranden har försenats i vissa länder, och att den rapporterade konkursstatistiken ännu inte ger en rättvisande bild av situationen.

De finanspolitiska stödåtgärderna som har satts in runt om i världen för att hjälpa företagen att överleva krisen är också i regel temporära och kommer att behöva fasas ut i något skede. Dessutom innebär vissa stödåtgärder, exempelvis anstånd med skatter och lånebetalningar, enbart en tillfällig lättnad för företagen. När anstånden upphör kan situationen för många företag snabbt försämras.

”Risk för senarelagda konkurser”

Detta innebär att det i flera länder finns en betydande risk för att konkurser kommer att uppstå vid ett senare tillfälle. I närtid skulle detta kunna sammanfalla med politiska risker, som exempelvis Brexit, som kan förstärka oron ytterligare.

För svensk del hade många av de företag som ansökte om rekonstruktion eller konkurs under perioden mars-juni ett svagt utgångsläge redan före krisen; många var högt skuldsatta och hade låg räntetäckningsgrad.

Läget i företagssektorn har förbättrats sedan i våras, och antalet konkurser och rekonstruktioner har hittills varit begränsat. Även om många företag fortfarande upplever det svårare än normalt att finansiera sin verksamhet är finansieringsvillkoren överlag bättre jämfört med i krisens inledande fas.

”Långt kvar till normalläget”

Det är dock lång väg kvar till ett normalläge för många företag, och det finns en betydande risk att antalet konkurser ökar. En undersökning från Riksbanken pekar på 40.000 företag som har liknande problem som de 3.000 företag som ansökte om konkurs i våras.

En mindre ökning i antalet konkurser behöver inte bli ett problem. Men om konkurserna sprider sig mellan branscher och ökar i stor utsträckning ökar riskerna för den finansiella stabiliteten.

Flera åtgärder har satts in för att hjälpa företag övervintra krisen. Riksbankens åtgärder har inriktats på att hålla ränteläget lågt och att stödja kreditförsörjningen.

De finanspolitiska åtgärderna har syftat till att stötta företag, både med bidrag som permitteringsstöd och hyresstöd samt med lån i form av skatteanstånd och kreditgarantier. Stöden har haft olika räckvidd.

”Generella åtgärder”

Vissa har varit öronmärkta belopp till särskilda branscher medan andra, som de tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifterna, har varit mer generella.

”Det är viktigt att de åtgärder som har satts in inte avvecklas för tidigt. Om krisen nu blir djupare eller mer utdragen kan det även behövas än mer finanspolitiskt stöd, dels generella åtgärder, dels åtgärder riktade mot särskilt utsatta branscher”, skriver Riksbanken.

Riksbanken står å sin sida redo att bidra med den likviditet som behövs för att ge stöd åt kreditförsörjningen och värna den finansiella stabiliteten.

”Hushållens skuldsättning”

Det krävs åtgärder för att minska riskerna med hushållens skuldsättning. Åtgärder behövs inom såväl bostads- som skattepolitiken, skriver Riksbanken i den finansiella stabilitetsrapporten.

”Om sådana åtgärder inte genomförs kan nya makrotillsynsåtgärder behöva införas eller införda åtgärder skärpas framöver. Det undantag som införts i amorteringskravet för svenska hushåll bör förbli tillfälligt”, skriver Riksbanken.

Riksbanken konstaterar att hushållens motståndskraft överlag har varit fortsatt god, vilket dels beror på åtgärder från regeringen, Riksbanken och andra myndigheter, dels på den starka utvecklingen på bostadsmarknaden.

”Osäker prisutveckling på bomarknaden”

Men den ekonomiska utvecklingen framöver är osäker, och därmed även prisutvecklingen på bostadsmarknaden. Om bostadspriserna börjar falla ger det, enligt Riksbanken, en negativ effekt på hushållens förmögenhetsställning, vilket i sin tur kan leda till att de minskar sin konsumtion.

Om bostadspriserna däremot skulle fortsätta att stiga, och den höga aktiviteten på bostadsmarknaden håller i sig, kan det leda till att skuldtillväxten ökar, vilket innebär att risker byggs upp. Därtill skulle krisen kunna leda till en ökning av antalet problemkrediter kopplat till konsumtionslånen.

Riksbanken noterar att tillväxttakten i utlåningen till hushållen ligger på 5,2 procent, vilket är oförändrat jämfört med i föregående stabilitetsrapport i maj. Skuldsättningen hos hushållen stiger dock och uppgår i dagsläget till historiskt höga 195 procent av hushållens disponibla inkomster, och 216 procent om lån via bostadsrättsföreningar inkluderas.

”Att skuldkvoten stiger kraftigt hänger ihop med att de disponibla inkomsterna har utvecklats mycket svagt under krisen. Att hushållens skulder har stigit över tid har bidragit till att de samlade skulderna i Sverige har vuxit trendmässigt”, skriver Riksbanken.

Riksbanken skriver vidare att tillväxttakten för hushållens blancolån har legat på en relativt hög nivå de senaste åren, runt 8 procent i årstakt. Enligt Finansinspektionens kartläggning är det främst konsumtionskrediter, konto- och kortkrediter samt fakturaköp på under 10.000 kronor som har ökat kraftigt.

Oro för hög lånetillväxt

”Många små lån kan även vara en början på en större skuld om låntagaren ersätter eller utökar lånen i stället för att betala av dem. Därtill finns idag inget sätt för långivare att få en komplett bild av låntagarens alla skulder. Det finns därför en risk att individer som redan är högt skuldsatta lånar för mycket”, skriver Riksbanken.

Riksbanken påpekar att de även tidigare har varnat för den höga tillväxttakten i konsumtionslånen. Även om de utgör en begränsad andel av hushållens totala skulder så bidrar de höga räntorna (knappt 7 procent på blancolån och drygt 3 procent på övriga lån) till att de står för en stor andel av hushållens totala ränteutgifter, knappt 40 procent.

”För många individer kan försämrade ekonomiska förutsättningar, som förlorad inkomst eller högre räntor, leda till betalningssvårigheter. Utvecklingen framöver är därför viktig att följa. Fler betalningsinställelser skulle också kunna medföra konsekvenser för några av de långivare som har inriktat sin verksamhet mot konsumtionslån”, skriver Riksbanken.

 

Bild: Riksbankens graf över hushållens skuldutveckling

image

 

 

Chatt
Hernhag: Tre utdelningsaktier med chans till uppgång...och fyra stabila amerikanska utdelare
Aktier
Här är de mest blankade aktierna på börsen just nu
Fonder
Fondspararna tankar grönt under rekordstark månadHär är månadens populäraste fonder
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Aktie
Oscar Properties fullföljer utbytesförfarandet trots låg accept
Börsen
Beskedlig veckostängning
Foto: AP/TT
Wall Street
Teknikjättar i täten i New York
Foto: istockphoto
Råvaror
Skarp nedgång i guldpriset
Pension
Så hållbart är ditt pensionsbolagLänsförsäkringar klättrar – AMF tappar
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Bostad
"Allt starkare marknad för nyproduktion"
Analys
DNB: Snabb kassaflödestillväxt och dolda värden i Nyfosa
27/11
Trading Direkt: Vilka flygbolag klarar krisen?
Analyser
Här är fredagens köprekar
Foto: Shutterstock
Placera
Amundi: Satsa hållbart och cykliskt”Kollapsen sträcker sig bortom 2021"
Budstriden
SBB lägger formellt bud på Entra
Rapport
Omsättningsras för Moment Group
Aktie
Pandemin får Actic att vinstvarna
Foto: Shutterstock
Aktie
Handeln återupptas i Nanexa
Spara
Så blir skatten på ISK nästa år
Analys
DNB: Beijer Ref föredras framför Nibe bland ESG-aktierna
Lån
Räntan på studielån mer än halveras
Placera
Chefsstrategen spår rotation tillbaka till FANG
Bud
Arnhult: Det mesta går utom tennsoldater och nyfödda barnStorägaren ställer sig bakom budet på Entra
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Bostad
Riksbanken spår mer dämpad utveckling på bomarknaden
Pandemin
Tyskland vill stänga alla skidorter i EU
Sektor
Sju av tio skogsägare tror på ökade fastighetspriserStora geografiska prisskillnader